Ekosystemtjänster från naturliga fiender i äppelodling : en jämförelse mellan påverkan av ekologiskt och integrerat växtskydd

Sammanfattning: I Sverige har vi en striktare reglering av kemiska bekämpningsmedel än i många andra länder. Trots detta besprutar vi årligen våra fruktodlingar med flera ton insekticider. Forskare försöker få fram nya metoder för att undvika de negativa sidoeffekter som användandet ger och som drabbar människors hälsa, våra djur och vår gemensamma miljö. En av de nya metoderna som utreds är habitatmanipulering. Med det menas att man ändrar vissa förutsättningar i sin odling för att försöka locka naturliga fiender och andra nyttodjur till förmån för den odlade kulturen. Genom att skapa en mer diversifierad odling kan man erbjuda nyttodjur skydd, alternativ föda och boplatser. De naturliga fienderna hjälper till att reglera förekomsten av olika skadegörare och i större antal är de naturliga fienderna mer effektiva. För ekologiska odlare och de odlare som praktiserar integrerat växtskydd kan habitatmanipulering bli en viktig komponent i bekämpningsstrategin. Det finns få insekticider som är tillåtna i en svensk äppelodling, varje år reduceras denna lista. Samtidigt finns det ett ännu smalare utbud för den ekologiska äppelodlaren att använda för att minska skadedjurpopulationer vid kritiska tröskelvärden. Odlare är i behov av säkra alternativ till kemisk bekämpning som också är ekonomiskt försvarsbart. Detta arbete tar upp olika metoder som odlare kan använda för att gynna de naturliga fienderna i sin odling och på så sätt även minska kostnader för bekämpningsmedel. Idag finns det en brist på studier som visar sambandet mellan skadedjursreducering och habitatmanipulering. Detta är något som behöver utvärderas vidare för att motivera fruktodlare att dra nytta av naturliga fiender. Avslutningsvis ges en sammanställning av forskningsresultat där man har studerat olika bekämpningsmedels effekt på naturliga fiender, både ekologiska och kemiska.