"Mm, fröken kan inte skratta!" : En kvalitativ studie om lek och pedagogers delaktighet i leken - ur barns perspektiv.

Sammanfattning: Syftet med studien är att, ur barns perspektiv, få mer kunskap om lek och pedagogers delaktighet i leken. Vi vill även undersöka vad pedagogen har för roll vid icke delaktighet i leken samt om pedagogens delaktighet i leken i inomhus- och utomhusmiljön skiljer sig åt. Under våra verksamhetsförlagda utbildningar har vi stött på olika sorters dilemman huruvida pedagoger ska vara delaktiga i leken eller ej. Genom att undersöka detta ur barns perspektiv bidrar vi med barnens beskrivningar som kan berika oss som förskollärare men även andra som arbetar inom förskoleverksamheten. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och begreppen synkretiskt skapande, artefakter, proximala utvecklingszonen, scaffolding. Detta för att möjliggöra att studera hur barnen i samspel integrerar med varandra. De metodval som har använts i studien är enskilda intervjuer, gruppintervjuer och deltagande observationer. ​Resultatet åskådliggör att leken på förskolan mestadels innehöll beskrivningar om lekar som betraktas vara fria, eftersom dessa lekar inte innehöll beskrivningar av initierande pedagoger. De lekar som betraktas vara styrda beskrevs endast av ett fåtal barn samt var lekar innehållande tydliga regler. Barnen beskrev även pedagogers delaktighet i leken som obefintlig i inomhusmiljön. Stundom framkom det att barnen önskar mer delaktighet av pedagogerna men att pedagogerna inte finner det av intresse, enligt barnen. Barnen beskrev pedagogerna som frånvarande i leken och pedagogernas roll var att kommunicera med varandra, iordningsställa måltider samt att de var stillastående på en specifik plats. I resultatet framkom det ytterligare att pedagogernas delaktighet i utomhusmiljö endast äger rum i lekar innehållande tydliga regler. De uttrycker även en önskan om att pedagogerna ska vara mer delaktiga i utomhusmiljön och företrädesvis i lekar innehållande tydliga regler.