Skaraborg Logistic Center - historien bakom och framtida utvecklingsmöjligheter

Sammanfattning: Transporter som utnyttjar en kombination av olika transportslag, så kallade intermodala transporter, spås bli allt viktigare i framtiden och motiveras med både miljömässiga som ekonomiska incitament. Kombiterminaler spelar en central roll för denna utveckling och tillväxten av antalet kombiterminaler i Sverige har de senaste åren varit stark. Syftet med den här rapporten är att kartlägga betydande aspekter vid utvecklingen och etableringen av ett samarbetsprojekt inom logistik på regional nivå samt ta reda på hur ett sådant projekt påverkas av tidigare försök och erfarenheter. För att besvara forskningsfrågorna har vi valt att studera Skaraborg Logistic Center (SLC) i Falköping. Genom flertalet intervjuer med personer, som på endera sättet varit involverad i utvecklingsarbetet av SLC, har vi redogjort för hur utvecklings- och implementeringsprocessen sett ut. Då Falköping för drygt 30 år sedan gjort en satsning som är slående lik dagens har vi för att besvara den andra forskningsfrågan kartlagt det projektet, som kallades Scand Point, för att återkoppla till dagens satsning. I början av 1980-talet beslöt Falköpings kommun sig för att med en storartad satsning på en terminalverksamhet vid namn Scand Point, försöka bryta den negativa trenden som Falköping då befann sig i. Satsningen blev snabbt mycket större än vad som först var tanken och kom senare att bli ett misslyckat och för skattebetalarna dyrbart projekt. Endast fem år senare, efter en rad märkliga turer, sålde kommunen verksamheten. Ett decennium efter försäljningen av Scand Point, 1995, beslöt sig Leif Bigsten på Falköpings kommun för att återigen få upp frågan på bordet. Efter att en utredning konstaterat att det fanns goda förutsättningar för Falköping lades en vision om Falköping som en godsknutpunkt för järnväg fram. Till skillnad från Scand Point var nu startsträckan lång och det dröjde ända till 2003 då kommunen gick med i ett EU-projekt och arbetet intensifierades. Trafikverket meddelade att de endast var intresserade av att delfinansiera en kombiterminal i regionen Skaraborg och intresse uppstod då från flera kommuner. Det utmynnade i en dragkamp mellan Falköping och Skövde där de slutligen kom överens om att en lokaliseringsstudie av Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet och Chalmers Tekniska Högskola skulle bli styrande för vart etableringen skulle ske. Resultatet visade fördel Falköping gentemot Skövde. Efterföljande tid präglades av stiltje och politiska utspel som försenade utvecklingen. Efter många turer fram och tillbaka meddelades i december 2006 att kombiterminalen skulle byggas i Falköping. Utvecklingsprocessen har varit lång och krokig, men är idag inne i en positiv trend med en ny virkesterminal som ska byggas under 2012 samt att de nominerades till årets transportlösning på Transport & Logistikmässan i Göteborg i maj 2012. Vi har kommit fram till att de aspekter som varit betydande för utvecklings- och etableringsarbetet av ett regionalt samarbetsprojekt, i vår fallstudie av SLC, överensstämmer till stora delar med de aspekter som den befintliga forskningen, som vi tagit del av, lyfter fram. Politiken, komplexiteten i och finansieringen av infrastrukturen, det personliga engagemanget, sårbarheten för en försämrad konjunktur, vikten av en stor transportköpare i ett initial skede samt EU-projekten som verkat som en katalysator i utvecklingsarbetet. Den aspekt som den befintliga forskningen inte framhäver, men som i vår fallstudie visat sig vara av stor vikt är de tidigare erfarenheter som kommunen har av liknande projekt. Det har påverkat kommunens förhållningssätt och hur de har arbetat.