Har grad av förtroende för medmänniskor som del av institutionell kontext påverkan på länders möjlighet till ekonomisk utveckling? : En empirisk analys av sambandet mellan förtroende, institutioner och ekonomisk utveckling

Sammanfattning: Sättet på vilket individer interagerar på marknader det vill säga hur utbyte går till möjliggör för typ av ekonomisk utveckling. Hög förtroendegrad mellan människor underlättar för samarbete och beror dels på hur människor upplever den samhälleliga kontexten. Kontexten består av institutioner, varför denna uppsats undersöker hur förtroendegrad och typer av policys i form av hur staten och marknaden organiseras samverkar med ekonomisk utveckling. Österrikisk ekonomisk teori beskriver hur värderingar ligger till grund för vilka typer av institutioner som formas i ett samhälle. Olika typer av samhällsorganisering, som öppna fria marknader, eller reglerade och stängda, får effekt för hur människor upplever sin omgivning och handlar därefter. Fritt samarbete gör människor benägna att bete sig på ett relationsmässigt bra sätt vilket skapar förtroende, då relationsnätverk blir centralt för individer på marknader. Utan fri handel hindras förtroende att spridas då detta representerar värderingar om att alla inte är fria att välja, att det inte är relationsmässigt bra beteende som ligger till grund för handlingar på marknaden, eller att förtroende inte finns för vissa typer av människor. Detta ger normer om relationsmässigt dåligt beteende som korruption och räntesökande vilket inte är förenligt med ekonomisk utveckling. Genom att använda sekundärdata konstrueras en empirisk analys där möjliga faktorer som påverkar olika länders HDI-index undersöks. Variabler som inkluderas är förtroende, korruption, statliga utgifter, statliga bidrag och transfereringar, statliga företag och investeringar, rättssäkerhet och stabil äganderätt, stabilt penningvärde, frihet att handla internationellt samt reglering av marknad. Det empiriska resultatet visar i enhet med tidigare forskning att förtroende har en signifikant effekt på ekonomisk utveckling där länder som samtidigt har högt förtroendeklimat, fria marknader och stora statliga välfärdssystem tycks vara ekonomiskt utvecklade. Detta resultat tyder på att förtroendeklimat kommer utifrån individers upplevda möjligheter till att uppnå egna individuella syften.