Det nya synsättet på goodwill-en studie av tre aktörers åsikter och uppfattningar

Detta är en Magister-uppsats från Lunds universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Studiens syfte är att undersöka och förstå samt jämföra företagsledningars, revisorers och analytikers uppfattningar och åsikter om IASBs utkast till standard, ED 3. Uppsatsen syftar framför allt till att undersöka huruvida dessa tre aktörer tror att ett införande av utkastet kommer leda till en redovisning som ger en mer rättvisande bild av tillgången goodwill, än vad dagens svenska goodwillregler ger, samt vilka konsekvenser ett införande av ED 3 kan få för de tre aktörerna. Vi har valt en kvalitativ metod för att nå en djupare förståelse för ämnet. Vidare har vi gjort en multipel fallstudie då uppsatsens syfte, att undersöka, förstå och jämföra de tre aktörernas åsikter och uppfattningar, lättare kan uppnås vid en studie av fler fall än ett enda. Vårt angreppssätt karaktäriseras av en växelverkan mellan induktion och deduktion, det vill säga abduktion. Majoriteten av respondenterna är eniga om att ED 3 kan leda till en mer rättvisande bild av goodwillposten än vad de nuvarande svenska reglerna ger. Företagen och analytikerna är dock relativt nöjda med dagens svenska goodwillregler i övrigt medan revisorerna är mer missnöjda, främst på grund av den osäkerhet som råder kring val av avskrivningstid. Aktörerna anser det vara viktigt att ett enhetligt regelverk tillämpas i olika länder. De tror dock inte att ED 3 kommer att leda till denna enhetlighet, då det finns stor risk för olikheter i tillämpningen av reglerna, och således i redovisningen av goodwillposten, på grund av den stora subjektivitet vilken värdenedgångsprövningen innefattar. Beträffande konsekvenser av ett införande belyser studien att en del problem kan uppkomma vid identifiering, allokering och kontroll av goodwillposten. Vidare har det framkommit att analytiker till stor del bortser från goodwillposten och dess avskrivningar vid analys av företag, vilket innebär att denna aktörsgrupp torde vara den som påverkas minst av ett införande av ED 3. Slutligen skulle endast två av respondenterna sakna poolningsmetoden, vid det avskaffande av metoden som följer av ED 3.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)