Framgångsfaktorer för certifiering av Akademiska Hus byggnader enligt Miljöbyggnad

Detta är en Master-uppsats från KTH/Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik

Författare: Anna Lööf; Linda Netz; [2017]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Det här examensarbetet utfördes på uppdrag av det statligt ägda bolaget Akademiska Hus för att ge dem underlag till ett förhoppningsvis bättre och mer gemensamt arbetssätt för nybyggnader som har certifierats enligt Miljöbyggnad, vilket är ett svenskt miljöcertifieringssystem för byggnader. Studiens syfte var att lyfta fram god praxis samt att dra lärdomar från eventuella misstag på både indikatornivå och för certifieringsprocessen som helhet. Studien baserades på en kvalitativ, djupgående och semistrukturerad intervjustudie som innefattade intervjuer med fem projektledare, fyra miljöbyggsamordnare samt chefen för Miljöbyggnad på Sweden Green Building Council. Fyra nybyggnader som tillhör Akademiska Hus utvärderades i den här studien som byggnadscase. De intervjuade projektledarna och miljöbyggsamordnarna arbetade med någon utav dessa fyra nybyggnader som har certifierats med Miljöbyggnad och som finns i fyra olika tidigare regioner för företaget. Den här studien identifierade lärdomar, framgångsfaktorer och föreslagna åtgärder. Målsättningar bör vara tydliga och implementeras tidigt under byggprocessen. Rutiner bör vara tydliga vilket skulle kunna förbättras genom utvecklandet av en guide. Marginaler på indikatornivå bör även säkerställas och indikatorn Energianvändning bör prioriteras. Engagemanget hos aktörer som är viktiga för att målet med Miljöbyggnad ska uppfyllas skulle kunna ökas genom utbildning och information. En miljöbyggsamordnare bör närvara under en stor del av byggprocessen. Dessutom bör en regional miljösamordnare återföra kunskap om framgångsfaktorer och problem i varje projekt och genom miljösamordnare för olika regioner skulle regionsöverskridande kunskapsåterföring kunna ske.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)