Energieffektivisering av Särskilt Värdefulla Byggnader : En LCA om Fönsterrenoveringsmetoder

Sammanfattning: I denna livscykelanalys har olika typer av fönsterrenoveringsalternativ undersökts, i syfte att avgöra vilket av dessa tillvägagångssätt som ger störst respektive minst inverkan på global uppvärmning, försurning och övergödning. Rådhuset i Gävle ska renoveras och med hänsyn till förvanskningsförbudet är produkternas påverkan på byggnadens gestaltning av avgörande betydelse. De scenarion som granskats innefattar komplett fönsterbyte, invändig tilläggsisoleringsruta och slutligen en värmereflekterande fönsterfilm som lamineras på ena fönsterrutan. Indata saknades helt för det sistnämnda scenariot, vilket ledde till att det uteslöts helt från denna studie. Det undersökta systemet sträcker sig från råvaruutvinning till produktens livslängds ände. Information angående utsläpp från ingående material har samlats in och analyserats. Energisimuleringar av byggnaden har utförts för samtliga fall och energiförbrukningen har omvandlats till miljöpåverkan. Studien visar att nya fönster ger störst miljöpåverkan sett till produktion av råvaror och tillverkningsprocess. Nya fönster har ett lågt U-värde vilket leder till mindre miljöpåverkan över lång tid. Efter 50 år av användning har dock nya fönster fortfarande sammanlagt störst global uppvärmnings- och övergödningspotential. Förutsatt att utsläpp från tillverkning av isoleringsrutor stämmer överens med indata som fabrikören angett, har isoleringsrutorna minst miljöpåverkan i samtliga kategorier och nya fönster även störst försurningspotential. Används indata angående glastillverkning från Ecoinvent v3.2 ger däremot isoleringsrutor störst bidrag till försurning. I detta fall konstateras också att skillnaden mellan nya fönster och isoleringsrutor är marginell, till isoleringsrutornas fördel. Med hänsyn till beräknad miljöpåverkan, förvanskningsförbud samt bevarande av befintliga fönster anses isoleringsrutor vara renoveringsalternativet att föredra ur miljösynpunkt.