Överutbildning som riskfaktor för psykisk ohälsa? : En kvantitativ studie om sambandet mellan överutbildning och psykiskt välbefinnande i Sverige

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Sociologiska institutionen

Sammanfattning: Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan överutbildning och psykiskt välbefinnande samt om sambandet skiljer sig mellan män och kvinnor. Överutbildning i den aktuella studien syftar till en individ som har fler år i utbildning än vad arbetet kräver. Studiens teoretiska ramverk bygger på tre teorier, teorin om social jämförelse, status inkongruens och genusperspektiv. Med data från Levnadsnivåundersökningen 2010 med 4415 individer i åldrarna 19 till 75 år undersöks sambandet genom linjär regressionsanalys. Resultaten visar ett samband mellan överutbildning och sämre psykiskt välbefinnande kontrollerat för kön, föräldrars medborgarskap, interaktion mellan kön och föräldrarnas medborgarskap samt utbildningsnivå. Resultaten visar också att kvinnor som har föräldrar med utländskt medborgarskap är den grupp överutbildade som har sämst psykiskt välbefinnande. Sambandet mellan överutbildning och psykiskt välbefinnande är däremot inte statistiskt signifikant när det kontrolleras för ålderskategorier, och således finns inte heller skillnader mellan överutbildade kvinnor och män. Resultatet kan tänkas bero på att de i lägre åldrar både mår sämre och i större grad är överutbildade i datamaterialet och att effekten av överutbildning på psykiskt välbefinnande därför slås ut av skillnaderna mellan ålderskategorier. Förslag för framtida forskning blir därför att vidare undersöka sambandet mellan överutbildning och psykiskt välbefinnande för kvinnor med utländsk bakgrund och begränsa urvalet till yngre åldrar där överutbildning verkar förekomma mest.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)