- Snälla kan jag få känna? : - Pedagagogers syn på framgångsfaktorer vid undervisning inom statlig Specialskola med inriktning syn.

Detta är en Master-uppsats från Linköpings universitet/Institutionen för beteendevetenskap och lärande

Sammanfattning: Sammanfattning Syftet med undersökningen är att beskriva pedagogers uppfattningar och erfarenheter av framgångsfaktorer vid undervisning av svårt synsvaga, blinda elever som har kombinationen autism som ytterligare funktionsnedsättning. Pedagogerna i denna undersökning undervisar elever som har sin skolplacering inom statlig Specialskola med inriktning syn. I undersökningen har en kvalitativ metodansats i form av fenomenografi använts vid analys av det insamlade materialet. I resultatet framkom att pedagogerna delade uppfattningen att tillgänglighet, lyhördhet, delaktighet, medskapande, kommunikation och samspel ses som grundläggande framgångsfaktorer vid undervisning. Elever med svår synnedsättning, blindhet i kombination med autism visar ofta ett annorlunda samspel vid delaktighet. Delaktighet bör därför ses i ett helhetsperspektiv och som en möjlighet för eleven att påverka undervisningen för att nå studieresultat. Grunden är att utgå från motivation och intresse. Pedagogerna uppfattade att det skiljer sig i vilka metoder de valt att använda i undervisningen. En av pedagogerna skiljde sig i uppfattningen gällande kunskapsutbyte inom kollegiet. Gemensam kunskap om förhållningssätt och metoder samt kunskap om synnedsättningens betydelse i kombinationen med autism är avgörande för att hitta strategier kopplat till framgångsfaktorer att använda i undervisningen. Pedagogerna delade erfarenheten att tematiskt arbetssätt är en framgångsfaktor i undervisningen. Tematiskt arbetssätt ökar förståelsen i kombination med att arbeta praktiskt konkret, förstärka med ljud, taktila material samt genom att filma lärandesituationer. Ljudet har avgörande betydelse. För några pedagoger var Vägledande samspel/ ICDP en framgångsfaktor i undervisningen. Flertalet pedagoger uppfattade att rektor intar en administrativ roll. Elevhälsan uppfattas delaktig trotts att den har en delad roll på skolan. Pedagogerna delade uppfattningen att kunskap om målgruppen elever och historisk kunskap om utveckling över tid är viktigt samt att utveckling riktat till att utarbeta tillgängliga lärmiljöer synspecifikt gynnas av synspecifik kompetens. Forskning i kombination med beprövad erfarenhet synliggör framgångsfaktorer vid undervisning av elever med svår synnedsättning, blindhet i kombination med autism. Definitionen pedagog i denna uppsats undersökning inrymmer specialpedagoger, speciallärare, pedagogassistenter, terapeuter. Av konfidentiella skäl har jag valt att använda terminologin pedagog som ovan beskrivits. Se urval. Inom Specialpedagogiska skolmyndigheten tillämpas de klassificeringar och indelningar av synnedsättning, som enligt WHO och Socialstyrelsen gäller sedan 1 januari 2010 (https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/synnedsattning/kategorier-av-synnedsattning/).[Hämtad 2017-03-13]. AST: Autismspektrumtillstånd (autismspektrumstörning” i DSM-5; ”autism” i den svenska översättningen av DSM-5 se bilaga 1). [Kan hämtas från http://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/autism/] [Hämtad 2017-03-12].

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)