Förekomst och betydelse av fysiologiska blåsljud hos hund

Sammanfattning: Blåsljud är vanligt förekommande hos hund. Bakgrunden kan antigen vara patologisk eller fysiologisk. Det patologiska blåsljudet hörs ofta i samband med aorta- eller pulmonalisstenos. Etiologin bakom uppkomsten av fysiologiska blåsljud är komplex. Den mest grundläggande faktorn är ett turbulent blodflöde som skapar vibrationer tillsammans med olika anatomiska delar i hjärtat. Uppkomst av fysiologiska blåsljud hos hund har visat sig vara lik människans och de mest frekventa fysiologiska blåsljuden är vibratory Still´s murmur/innocent Still´s murmur och pulmonary flow murmur/innocent pulmonary ejection murmur på hund. Dessa blåsljud är harmlösa och påverkar inte hundarna fysiskt. Dock har det visats att det atletiska hjärtsyndromet ger upphov till fysiologiska blåsljud hos tävlingshundar. Fysiologiska blåsljud är ett vanligt fenomen inom veterinärmedicinen och bra diagnostiska metoder för att säkerställa rätt diagnos har blivit viktigt. Detta för att fysiologiska blåsljud inte skall förväxlas med patologisk sjukdom. Fonokardiografi har visat sig vara en enkel och användbar metod för diagnosticering av fysiologiska blåsljud. Denna metod används dock bara på ett fåtal kliniker, då ultraljudapparaten och ekokardiografi med doppler tagit över marknaden. Synpunkter finns dock om att det vore lämpligt att återuppta och utveckla fonokardiografin som enskild undersökning och som värdefullt komplement till ekokardiografier. Detta eftersom undersökningskostnaderna och väntetid för djurägaren även skulle minska. Då uppkomsten av fysiologiska blåsljud är beroende av många olika faktorer och det krävs god kunskap inom området för att ställa en riktig diagnos. Bättre utbildade veterinärer och bättre metoder vid auskultation vore en fördel. Olika differentialdiagnoser som exempelvis lindrig aorta- och pulmonalisstenos försvårar diagnosticeringen. Dessa tillstånd ger upphov till liknande ljud, vilka kan vara svåra att särskilja med stetoskop och därför krävs ytterligare diagnostiska metoder för att säkerställa rätt diagnos. Hos hund har blåsljud blivit en viktig del i avelsbedömningen. Det råder en viss oenighet mellan rasklubbarna och veterinärerna, eftersom det oftast inte speciellt på mindre kliniker finns diagnostiska resurser att bedöma om fysiologiska blåsljud är rätt diagnos eller om blåsljudet är ett förstadium till eller kan förväxlas med lindrig stenos. Det krävs enkla, billiga tester för att alla rasklubbar ska vilja utföra dem för att på så vis förbättra sin avel. Det finns raser som är predisponerade för blåsljud som Boxer, Siberian husky, Whippet och Greyhounds med flera där avelsbedömningen är viktig för framtiden. Inom veterinärmedicinen vore det önskvärt med vidare forskning om fysiologiska blåsljud, om dess prevalens och betydelse för djurens hälsotillstånd under sin livstid.