Potential för produktion av surt lakvattten och kvantifiering av kvävelakning från restprodukter från gruvindustrin: En fallstudie från Kiirunavaara-gruvan

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för geovetenskaper

Sammanfattning: Gruvavfall, i form av gråberg, från Kiirunavaara-gruvan i Kiruna, norra Sverige undersöktes för att se om surt lakvatten kan bildas från gråberget och om detta kan ha en påverkan på hur mycket kväve som kan lakas ut från gråberget. För detta ändamål gjordes dels en mineralogisk undersökning av gråberget, med siktning, röntgendiffraktion (XRD) och grundämnesanalys och dels laborativa skakförsök. Från skakförsöken, där olika kornstorlekar (8-16 mm, 2-4 mm och mindre än 1 mm) blandades med avjoniserat vatten med L/S-kvoten 10, kunde förändringar i pH, alkalinitet och lösta joner undersökas över en 10-veckors period.                       De främsta mineralen i gråberget i Kiirunavaara visades vara plagioklas, kvarts och biotit. I gråberget finns även 18 g pyrit/kg gråberg. Skakförsöken indikerar att lakvattnet från gråberget i Kiirunavaara är alkaliskt med ett pH över 9. Vittring av sulfidmineral sker, men neutraliseras av buffrande mineral som kalcit och ingen potential till produktion av surt lakvatten finns. Kväveutlakningen sker främst under de första dygnen, men mer än hälften av de kväveföreningar som antas finnas i gråberget lakas inte ut. Både nitrat och ammonium visade signifikanta korrelationer med pH, där högre pH-värden tydde på högre nitratkoncentrationer och lägre pH-värden på högre ammoniumkoncentrationer. Detta indikerar att även om inget samband kunde ses mellan produktion av surt lakvatten och kväveutlakning, så är mängden av olika kväveföreningar som lakas ut beroende av lakvattnets pH-värde.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)