Jämförande analys av AHP och NPV som beslutsstödjande modeller vid investeringsbedömning

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Vid investeringsbedömningar används idag ofta den kalkylräntebaserade och enligt teorin mest korrekta modellen Net Present Value (NPV). Denna modell har dock vissa begränsningar och svagheter. För att undersöka om dessa nackdelar kan korrigeras med hjälp av användande av en annan modell har en jämförelse gjorts mellan NPV och den mulitkriteriella Analytical Hierarchy Process (AHP). Vi ville även se om det är möjligt med en kombinerad användning av de bägge modellerna. Jämförelsen har gjorts i syfte att besvara följande frågor: • Vilka är NPV:s och AHP:s starka respektive svaga sidor? • Med utgångspunkt i funna starka och svaga sidor, vid vilka investeringsbesluts-situationer är NPV respektive AHP som beslutsstödjande metod att föredra? • Går modellerna att kombinera för att reducera de brister som finns? Syfte: Syftet med uppsatsen är att göra en kritiskt granskande analys om vilka fördelar och nackdelar som AHP som beslutsmodell har, i jämförelse med den klassiska kalkylräntebaserade beslutsmodellen, NPV. Vi vill även undersöka vilka styrkor och svagheter som finns vid användandet av dessa två modeller samt om det finns situationer där någon är att föredra eller skall undvikas. Avgränsningar: Uppsatsen är enbart av teoretisk karaktär och försök att kombinera de båda modellerna, AHP och NPV, i praktiken har därför inte gjorts. Metod: Den undersökningsmetod som använts vid denna uppsats är av kvalitativ karaktär där ett urval av sekundärkällor, i form av forskningsartiklar har gjorts, för att ur dessa undersöka både positiva som negativa egenskaper hos de båda modellerna NPV och AHP. Slutsatser: Både NPV och AHP är i sig själva bra modeller att använda vid beslutssituationer. Dock har respektive modell både fördelar och nackdelar som avgör vid vilka situationer de är lämpliga att använda. Det är investeringssituationens karaktär som avgör i vilken utsträckning de bägge modellerna kan kombineras. Är situationen enbart av monetär karaktär bör NPV som enda modell användas. Är situationen av rent icke-monetär karaktär bör AHP som enda modell användas. Vid situationer däremellan dessa extremer kan en kombination av modellerna med fördel användas. Vilken grad av kombination som bör användas går dock ej att svara på då det beror på investeringssituationen i sig. Förslag till fortsatta studier: Kvantitativa undersökningar i praktiska fall för att verifiera de resultat och förslag på kombinerat användande som presenteras. Undersöka attityden hos företag som idag använder NPV gentemot att utveckla eller kombinera denna med en metod likt AHP. Prova ifall metoderna kan kombineras med ett datorbaserat expertsystem för att på så sätt underlätta ett kombinerat användande i de fall de negativa egenskaperna hos AHP ses som ett problem.