Fjärilseffekten - En studie om upplevelser av inkludering i en individintegrerad grundsärskola i grundskolan

Sammanfattning: Sammanfattning/AbstractIvic, Sanja och Persson, Titti (2018). Fjärilseffekten - En studie om upplevelser av inkludering i en individintegrerad grundsärskola i grundskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Vår förhoppning med denna studie är att få kunskap om hur man på den undersökta skolan arbetar för att inkludera och anpassa lärmiljön samt vad som behövs för en framgångsrik inkludering av de individintegrerade grundsärskoleeleverna i grundskolan. Begynnelsen var för ca sju år sedan i övergången från förskola till skola, då vår undersökta skola fick grundsärskoleelever i grundskolan. Den har i sin tur utvecklats och blivit större. Idag har skolan sex stycken elever som hör till grundsärskolan samt två stycken elever med diagnos, i den lilla gruppen. Lilla gruppen kom till för cirka fyra år sedan, då det ansågs finnas ett behov. Arbetssättet i lilla gruppen är av stor variation då undervisningen kring eleverna är individanpassad. Lilla gruppen är en central plats där eleverna med särskilda behov kan vända sig för att få lugn och ro och extra hjälp med skolarbetet. Pedagogernas största utmaning är att anpassa den pedagogiska verksamheten i dess befintliga miljö, det vill säga i hemklassen. Det finns ett externt samarbete med Resurs och Lärcentrum för handledning och rådgivning till lilla gruppen. Syftet med vår studie är att undersöka hur inkludering av elever fungerar på en individintegrerad grundsärskola i en grundskola ur ett elev-, föräldra-, pedagog- samt rektorsperspektiv. Våra frågeställningar är:-Hur upplever elever och föräldrar att inkluderingen fungerar?-Hur upplever pedagogerna att inkluderingen fungerar för de individintegrerade eleverna?-Vilka faktorer är viktiga för att inkludering av grundsärskoleelever i grundskolan ska bli framgångsrik?TeoriVårt övergripande teoretiska perspektiv har sin utgångspunkt i Antonovskys begrepp KASAM, känsla av sammanhang (Ahrenfelt, 2016), samt i en systemteoretisk modell av Bronfenbrenner (1979), där ingen del kan påverkas utan att de andra delarna berörs, den så kallade fjärilseffekten. I modellen ingår fyra system på olika nivåer: mikro-, meso-, exo- och makronivå. Vi tänker att den fenomenologiska metodansatsen är en bra utgångspunkt, då vi vill förstå hur informanten upplever fenomen som finns i hens livsvärld (Kvale, 1997). Vår metod för datainsamling utgörs av semistrukturerade intervjuer med kvalitativ ansats. Med godkännande från rektorn mailade vi till föräldrar, elever och pedagoger om deltagande i vår studie.I vår studie redogjorde informanterna sina erfarenheter om inkludering. De tog även upp tankar om hur en framgångsrik inkludering skulle kunna se ut. Det efterfrågas tid för pedagogiskt samarbete kring de individintegrerade grundsärskolans anpassningar i grundskolan. De uttrycker även en önskan om kollegial handledning. Efter en sammanställning av informanternas intervjuer får vi fram likheter och skillnader i vår analys. De främsta likheterna var framförallt önskan om tid för kollegialt samarbete, men även att de flesta var tacksamma över lilla gruppens existens och vad den bidrar med. Den viktigaste slutsatsen handlar dock om kommunikation och tydlig förankring i de olika leden mellan nivåerna i ett system.Utifrån vårt resultat ser vi att det är betydelsefullt att tydliggöra yrkesrollerna och dess kompetenser. Vi anser att samverkan är viktig och att det finns utrymme för reflektion, diskussion samt att ta ett steg tillbaka och inta ett helikopterperspektiv, med andra ord ett systemteoretiskt förhållningssätt. En viktig aspekt är att vi som framtida specialpedagoger för diskussionen vidare kring inkludering, där vi skapar ett forum för dialog och utvecklar kollegialt lärande på skolan. Nyckelord: delaktighet, grundsärskolan, individintegrering, inkludering, lärmiljön