Kalkyleringsmetoder - komparativ studie mellan Sverige och Danmark

Sammanfattning: Sammanfattning Kalkylens huvuduppgift är att tillgodose företagsledningen och andra beslutsfattare med relevant kostnadsinformation. Traditionellt har det förekommit skillnader i kalkylanvändning mellan Sverige och Danmark. Syftet med denna studie är att undersöka vilken kalkylmetod, fullkostnads- eller bidragsmetod, som är den dominerande inom externredovisningen i Sverige och Danmark. Vidare undersöks det om det finns några förklaringsvariabler till valet av kalkylmetoder i dessa två länder och hur dessa metoder har utvecklats under de senaste 20 åren.   I denna studie kommer kvantitativ metod att tillämpas med en deduktiv ansats. Studien präglas av positiv forskningsmetod och kategoriseras inom Mainstream accounting research. Empirin har samlats in genom en dokumentstudie av årsredovisningar över börsnoterade svenska och danska företag som är listade på Nasdaq OMX Nordic i Stockholm och Köpenhamn under Large, Mid och Small Cap per 31 december 2013. Uppgifter om värdering av varulager ligger till grund för bedömning om vilken kalkylmetod som ett företag använder inom externredovisningen.   Resultatet av studien visar att fullkostnadsmetoden dominerar bland svenska och danska börsnoterade företag i alla storlekar, men framförallt, bland stora och medelstora företag. Detta är en förändring jämfört med vad tidigare danska undersökningar har visat, då bidragsmetoden var den dominerande kalkylmetoden bland danska industriföretag. Fullkostnadsmetoden fortsätter att dominera bland svenska företag. Som resultatet av den här studien visar har företagets storlek, bransch, institutionella faktorer och lagstiftningen påverkan i valet av kalkylmetoden, då företag i olika branscher föredrar olika kalkylmetoder.   Eftersom de flesta tidigare undersökningarna om användning av kalkyleringsmetoder främst handlade om företag inom industribranschen är den här studien intressant eftersom den undersöker alla börsnoterade företag i Sverige och Danmark som är indelade i 10 segment/branscher. Under studiens gång har det framkommit att vissa företag inte anger kalkylmetod i sina årsredovisningar samt att ett antal företag kan ha använt flera kalkylmetoder, därför skulle det vara intressant att undersöka om vissa branscher använder bägge metoder och i så fall vilka kalkyleringsmetoder som används i vilka beslutssituationer. Kvalitativ forskningsmetod skulle vara mer lämplig för en sådan typ av undersökning och urvalet kan behöva begränsas till att antingen undersöka stora, medelstora eller små företag eller att välja ett antal branscher, till exempel, Konsumenttjänster och Hälsovård.