Att vårda personer med substansberoende i somatiska vårdmiljöer : sjuksköterskans attityder

Sammanfattning: Bakgrund: Substansberoende är ett växande folkhälsoproblem som kräver allt större resurser i dagens hälso- och sjukvård. Detta leder till att dagens sjuksköterskor möter personer med substansberoende i större utsträckning än tidigare. Sjuksköterskeutbildningen omfattar oftast inte kunskap om substansberoende och studier visar att bristande kunskap kan påverka personalens attityder till olika patientgrupper vilket i sin tur kan påverka både den givna vården och vårdmötet. Syfte: Syftet med studien var att belysa vilka attityder sjuksköterskor kan ha till att vårda personer med substansberoende inom somatiska vårdmiljöer. Metod: Studien är en litteraturöversikt, som utifrån tidigare forskning, belyser sjuksköterskors attityder till att vårda personer med substansberoende. Översikten är baserad på sju vetenskapliga kvalitativa och kvantitativa artiklar, som både kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat: De artiklar vi fann pekade på en negativ attityd hos sjuksköterskor till att vårda personer med substansberoende i somatiska vårdmiljöer. De mest framträdande attityderna är att det är en krävande patientgrupp, och att det inte känns meningsfullt att vårda dem. Diskussion: För att kunna uppnå bättre vårdkvalitet och förbättra vårdmötet till patienter med substansberoende behövs det enligt resultatet en attitydförändring hos sjuksköterskor. Kunskap, erfarenhet och en känsla av mening i vårdandet av patientgruppen verkar vara viktigt och diskuteras enligt Antonovsky´s KASAM teori.