Financial Fair Play : Regleringens påverkan på konkurrensbalansen i engelsk fotboll

Detta är en Kandidat-uppsats från Södertörns högskola/Institutionen för samhällsvetenskaper

Sammanfattning: Sedan 2012 har UEFA implementerat ett nytt regelverk vid namn Financial Fair Play, där klubblag måste följa denna reglering för att kunna delta i UEFA:s två största turneringar (Champions League och UEFA Europa League). Den större vikten av regleringen har lagts på en regel vid namn break-even rule som innebär att de relevanta kostnaderna inte får överstiga de relevanta intäkterna. Syftet med denna reglering är att förbättra den ekonomiska ställningen inom Europeisk fotboll, samt förbättra konkurrensbalansen i de olika ligorna.    Studiens syfte är att undersöka vilken ekonomisk effekt regleringen haft på fotbollsklubbar i den engelska högstaligan. Vidare är syftet att granska hur klubbarna förhållt sig till Financial fair play och hur klubbarna klarat implementeringen, detta för att se om klubbarna har stärkt deras position i hierarkin och hur konkurrensbalansen i ligan har påverkats. En analys av ekonomiska rapporter har genomförts för de klubblag som deltagit i den Engelska Premier League säsongerna 2005/2006-2014/2015. Den totala populationen för studien blev 36 lag. En totalundersökning har gjorts där studien använt sig av beräkningar som Herfindahl-Hirschman Index, C5 Ratio och Pearsons korrelationskoefficient. Studien har utgått ifrån regleringsteorin public interest theory, den nyinstitutionella teorin med fokus på den tvingande isomorfismen samt contest theory model för att kunna ge svar på studiens frågeställning. Det kan konstateras att lagen i Premier League förbättrat deras ekonomiska ställning efter att regleringen sattes i kraft. Break-even kravet har tvingat lag att ta mer hänsyn till ekonomin, detta kan ha i kombination med andra faktorer resulterat i en bättre ekonomisk utveckling. Vidare kan det konstateras att konkurrensbalansen har förbättrats överlag mellan lagen men samtidigt har den försämrats mellan topp fem och resterande, det vill säga konkurrensbalansen mellan lagen under topp fem har förbättrats. Det går dock inte att fastställa om den ekonomiska utvecklingen samt konkurrensbalansen förändring beror just på FFP.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)