Lagstadgad hållbarhetsredovisning; Redovisning på bekostnad av hållbarhetsarbetet? –en enkätstudie om svenska bolags syn på lagreglerad hållbarhetsrapportering

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Denna uppsats behandlar det nya lagkravet på hållbarhetsredovisning som trädde i kraft i december 2016 samt den debatt som uppdagats kring detta. För att sätta uppsatsens ämne i kontext inleds det första kapitlet med en introducerande bakgrund som behandlar hållbarhet i sin helhet samt specificerat kring hållbarhetsredovisning. I problemdiskussionen belyses problematiken som debattens olika sidor lyfter fram kring lagkravets existens och utformning. Diskussionen mynnar sedan ut i uppsatsens syfte och frågeställningar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån den aktuella debatten undersöka företags inställning till det nya lagkravet. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka om, och i sådana fall på vilket sätt, företagen och konkurrenssituationen påverkas. Studien vill med detta även undersöka om det finns några likheter respektive skillnader mellan företag i olika branscher. Avgränsningar: Uppsatsen är avgränsad till att endast rikta den utskickade enkäten till personer med olika befattningar inom ledningsgruppen, vilket gör att uppsatsens empiri blir skriven ur ledningens perspektiv. Vidare är uppsatsen avgränsad till bolag med mellan 250-350 anställda. Metod: Materialet bygger på en internetbaserad surveyundersökning. Enkäten bestod av 11 frågor och skickades till 137 bolag varav 49 valde att svara. Detta gav en svarsfrekvens på 35,8 %. Frågorna var utformade antingen som ja/nej-frågor eller som attitydformulär där respondenten fick uttrycka sin inställning till påståendet genom en skala från 1-6. Efter varje fråga lämnades rum åt respondenten att vidare kommentera och förklara sitt svar. Enkäten avslutades med en öppen fråga där respondenten fritt fick beskriva hur just dennes bolag påverkas av lagkravet. Resultat och slutsatser: Resultatet av studien visade att företagen överlag var övergripande positivt inställda till en reglering av hållbarhetsredovisning då detta skulle kunna komma att bidra till ökat fokus och transparens. Studien visar dock att företagen inte är lika positivt inställda till lagens utformning eller dess konsekvenser i form av de extra resurser och det arbete krävs för att uppfylla den. De slutsatser som kan dras utifrån resultatet baserat på det teoretiska underlag som uppsatsen redogör för är att företagen av denna storlek inte är riktigt redo för den omställning som krävs i och med lagkravet. Detta på grund av lagkravets vaga formulering, vilket lämnar företagen med ett stort tolkningsutrymme. Förslag till fortsatt forskning: Inför framtida studier rekommenderas personliga, djupgående intervjuer med företag av mindre storlek men som ändå uppfyller gränsvärdena för lagkravet för att få en ännu djupare inblick i konsekvenserna av lagregleringen. Vidare lämnas även förslaget att undersöka skillnader mellan noterade och icke-noterade bolag.