Diskriminering i strävan efter objektivitet: en kvalitativ studie av domstolars upprätthållande av postkoloniala strukturer

Sammanfattning: Vad diskriminering är står att finna i diskrimineringslagen (2008:567) och innebär i generella termer att en person har missgynnats på grund utav könstillhörighet, sin etnicitet, sin religion, funktionshinder samt sexuell läggning. Diskrimineringen utgörs av att denna person förfördelas gentemot en annan person i en jämförbar situation. Så långt är diskrimineringsgrunderna tämligen klara, men vi ställde oss frågan vad den rättsliga argumentationen egentligen säger. För att skärskåda rättens argumentation har vi i detta arbete valt att använda oss utav en kvalitativ diskursanalys av sex stycken domar i diskrimineringsmål där samtliga som väckt talan inte har fått rätt i domstol. Studien kom att visa att domstolarna i målen präglades av ett traditionellt och förenklande arbetssätt där gamla kulturella skillnader och värderingar speglade domsluten, något som vi menar blir på bekostnad av ”den andra” kulturen, och därmed exkluderas ”avvikande personer” från majoritetsnormen. Detta väckte frågan om rättens syn på en jämförbar situation och allas likhet inför lagen vilket studiens resultat kommit att ifrågasätta.