Entreprenörers motivation till säkert arbete : Faktorer som påverkar beställarens främjande av en säkerhetskultur där entreprenörer är inkluderade

Sammanfattning: Bakgrund: Bygg-, pappers- och stålbranschen i Sverige innefattar verksamheter som bedrivs i riskfyllda miljöer. Att engagera entreprenörer i hälso- och säkerhetsarbetet för att uppnå en god arbetsmiljö, och därmed också god kvalitet i produktionen, kan vara problematiskt på grund av ett flertal faktorer. Många företag i Sverige som arbetar med entreprenörer står inför samma problematik. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som kan påverka arbetet med att förbättra säkerhetskulturen i ett företag som arbetar med entreprenörer. Detta med fokus på beställarens organisering av arbetet och entreprenörers delaktighet. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med hjälp av individuella intervjuer. Studien genomfördes på tre företag inom bygg- stål- och pappersbranschen i Sverige, ett företag från varje bransch. Intervjupersonerna var tre personer på ledningsnivå och tre huvudskyddsombud. En tematisk analys genomfördes. Resultat: Resultatet visar på att faktorer som påverkar arbetet med att förbättra säkerhetskulturen i ett företag som arbetar med entreprenörer är ledningens inställning till säkerhet, organisering av säkerhetsarbetet, kulturskillnader, kontroll och uppföljning av arbetsmiljö, delaktighet, resurser, kommunikation samt entreprenörers motivation till att arbeta säkert. Diskussion: En tänkbar nackdel med denna studie är att resultatet avser beställarens perspektiv. Att fokusera på det perspektivet kan dock vara en fördel eftersom det är beställaren som skapar den säkerhetskultur som de önskar att entreprenörerna ska vara en del av, däremot hamnar då fokus på top-down styrning. Om studien istället hade utgått från ett bottom-up perspektiv hade resultatet kunnat stärka entreprenörernas delaktighet i hur säkerhetsarbetet ska genomföras vilket också hade kunnat främja deras deltagande i säkerhetskulturen. Slutsatser: Slutsatserna i denna studie är att främjandet av ett säkerhetskulturarbete bör vara förankrat hos ledningen i ett företag. Detta eftersom deras agerande i säkerhetsfrågor och inställning till säkerhet anses vara den mest centrala aspekten för att främja en god säkerhetskultur. Säkerhetskultur och säkerhetskrav bör i större utsträckning hanteras redan vid upphandling av entreprenörer. Vidare bör entreprenörer inkluderas i säkerhetsinsatser såsom utbildning på arbetsplatsen samt ges möjlighet att rapportera risker direkt i beställarens rapporteringssystem. Detta skulle kunna främja såväl delaktighet som kommunikation inom organisationen. Slutligen bör strävan vara att inte göra skillnad på egen personal och entreprenörer i säkerhetsfrågor.