Vilket håll när vägvalet är svårt? : En kombinerad studie om läsbarhet, begriplighet och trovärdighet i artiklar om privatekonomi från fyra dagstidningar under 2011

Sammanfattning: Abstrakt   Den här studiens problemställningar är uppdelade i tre. Den första handlar om hur ämnen och källor fördelas i artiklar om privatekonomi i fyra dagstidningar. Den andra om hur två av dessa tidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet, förklarar privatekonomiska sammanhang i text och den tredje hur publiken uppfattar texten. Undersökningen har genomförts med kombinerade metoder eftersom problemställningarna är indelade i separata frågeställningar. Hur ämnes- och källfördelningen ser ut har undersöks genom en översiktlig kvantitativ innehållsanalys. Hur tidningarna förklarar privatekonomiska sammanhang i text har undersöks genom två modeller för textanalys. Dessa har gett en djupare analys på olika nivåer i texterna. Den tredje frågan, om publikens reception, har undersökts genom individuella intervjuer i en receptionsstudie och är mest central i arbetet.     De teorier som är viktiga för studien kommer från olika perspektiv. I textanalyserna är Hellspong och Ledins lexikogrammatiska dimensioner betydande, precis som van Dijks begrepp för textanalys. För receptionsanalysen har Schröders flerdimensionella modell använts för att analysera bland annat motivation, förståelse och konstruktionsmedvetenheten hos publiken när de läser texterna. Schröders modell är en utvecklad version av Halls modell ”encoding/decoding”. Schröder sökte fler dimensioner i receptionsanalysen och menar, som Lewis, att receptionsforskning går att likna vid ”att brottas med en manet, den slingrar sig i så många riktningar att det är omöjligt att kontrollera den”.       Analyserna som gjorts i studien visar att området ”konsumentjournalistik” är mest förekommande som ämne i texter om privatekonomi. Däremot är det överlag kontextberoende vad texterna handlar om. Texter om privatekonomi har ofta en koppling till ett större sammanhang. Textanalyserna visar att både Dagens Nyheter och Aftonbladet i de utvalda artiklarna förklarar ekonomiska sammanhang genom en nominal stil, med många kodspecifika ord och långa meningar. De faktorerna är något som påverkar såväl begripligheten som läsbarheten. Receptionsanalysen visar att läsarna tolkar innehållet till viss del olika beroende på förklaringsvariabler som exempelvis ålder. Överlag finns inte ett tydligt engagemang för texter om privatekonomi om det inte berör den egna ekonomin på något sätt. Detta gällde både kvinnor och män, i alla åldrar (20-65 år).      Nyckelord: Frekvens, tolkning, begriplighet, läsbarhet, nominal, motivation, attityd.