Vildsvinsförvaltning i Södra Trögd - Mälardalen : ”vi har ju lärt oss att jaga gris här nu, vi är första generationens vildsvinsjägare kan man säga”

Sammanfattning: Vildsvinsstammens kraftiga tillväxt har inneburit förändrade förutsättningar för många av Sveriges lantbrukare och jägare. Skador på odlade grödor orsakar problem inom jordbruket, samtidigt som antalet jakttillfällen och tillgången på viltkött ökar. För att sprida kunskap om vildsvinens biologi och levnadsvillkor, vildsvinsjakt och skadeförebyggande åtgärder har länsstyrelserna arbetat fram regionala förvaltningsplaner över vildsvinsstammen i de olika länen. Denna studie ämnar att beskriva hur vildsvinsförvaltning kan gå till på lokal nivå, med utgångspunkt i jordbruksbygden Södra Trögd utanför Enköping - Uppsala län. Kvalitativa intervjuer användes för att undersöka hur lantbrukare och jägare i bygden förhåller sig till vildsvinen, förvaltningen av stammen och Länsstyrelsens riktlinjer. Materialet har analyserats med hjälp av forskning om självorganisering och gemensam förvaltning av naturresurser samt begreppen institutionalisering, samverkan och konflikt. I Södra Trögd förvaltas vildsvinsstammen med hög grad av lokal kontroll, oberoende av Länsstyrelsens riktlinjer. Bygdens lantbrukare och jägare en liknande, förhållandevis positiv, inställning till vildsvinen. Undantaget utgörs av de lantbrukare som drabbats mer av bök- och betesskador. Trots att vissa intressemotsättningar kan skönjas visar förvaltningen tecken på att vara välfungerande och att berörda parter har god förmåga att förstå varandras perspektiv. Det kan delvis förklaras med att många av bygdens lantbrukare jagar och att jägarna ofta har någon form av anknytning till jordbruket. På kort sikt anses läget vara hanterbart. Det bygger dock på att jägarna klarar att upprätthålla ett hårt jakttryck. För en långsiktigt hållbar situation krävs att fler personer intresserar sig för vildsvinsjakt, vilket skulle kunna stimuleras genom att försäljningen av vildsvinskött i framtiden underlättas.