Bristerna i folkbokföringen och rätten till sin adress : – en analys utifrån de enskildas perspektiv

Sammanfattning: Skatteverkets registrering och handläggning av folkbokföringsadresser fungerar inte på ett tillfredsställande sätt. Det är enkelt att göra misstag vid flyttanmälningar och riskfritt att medvetet anmäla fel adress. En inlämnad flyttanmälan hanteras normalt på automatiserad väg och Skatteverket fattar beslut om folkbokföring i enlighet med anmälan utan någon kontroll eller krav på verifikation. Det har medfört att det finns fel i registret och Skatteverket har inte någon metod för att hitta felen eller få reda på hur många fel som finns. Andra myndigheter och privatpersoner litar på de felaktiga uppgifterna vilket leder till inkräktande problem för de boende på adressen. Skatteverket tar lång tid på sig att rätta felen vilket leder till ännu fler anmälningar och frågor kring hanteringen. Samtidigt har Skatteverket, liksom lagstiftaren, inte identifierat att fel i folkbokföringen leder till allvarliga problem i vardagen för många personer. Det finns därför inte heller någon analys av vilket ansvar myndigheterna har för dessa problem. Utifrån EU:s dataskyddsförordning, GDPR, kan det konstateras att enskilda har en rätt till sin adress vilket leder till rättigheter för de registrerade och skyldigheter för myndigheten som är personuppgiftsansvarig. Europakonventionen uppställer också ett krav på att Sverige ska tillförsäkra enskilda ett skydd för sitt hem och sitt privatliv. Med anledning av de fri- och rättigheter som aktualiseras och de europarättsliga regelverken till skydd för dessa riskerar Sverige och Skatteverket att flertalet skadeståndsanspråk och sanktionsavgifter görs gällande framöver. Handläggningen av folkbokföringsadresser måste ändras så att det grundläggande registret över befolkningen återigen kan hävdas vara rättssäkert.