Från K2 till K3 : Konsekvenser vid byte av regelverk

Sammanfattning: Bokföringsnämnden startade år 2004 ett projekt för att ta fram nya regelverk, det så kallade K-projektet. Syftet med K-regelverken är att utformningen för årsredovisning finns samlat på ett ställe. K-projektet är uppdelat i fyra kategorier där företag kategoriseras in beroende på storlek.Från den 1 januari 2014 måste företag tillämpa ett K-regelverk. För en del företag finns möjligheten att välja vilket regelverk av K2 respektive K3 de vill tillämpa. Företag som får välja regelverk och som i nuläget tillämpar K2 men kommer att expandera och få nya intressenter bör byta till K3. Detta för att intressenterna vill ha en mer utförlig redovisning för att kunna bedöma företagets finansiella situation. Byte från K2 till K3 kan anses vara ett byte av redovisningsprincip vilket kan innebära stora skillnader i redovisningen. Syftet med studien är att redogöra för vilka konsekvenser som uppstår i ingångsbalansräkningen vid byte från K2 till K3. Vidare syftar studien till att redogöra för eventuella skattemässiga konsekvenser för företag som genomgår bytet.I genomförandet av studien har en deskriptiv analys använts för att beskriva ett antal aspekter som undersöks. Vid byte från K2 till K3 ska en ingångsbalansräkning upprättas. För att tydliggöra konsekvenserna i samband med ingångsbalansräkningen har typfall använts i studien för att på ett pedagogiskt sätt kunna visa konsekvenserna vid byte.Genom studien kan vi konstatera att det uppstår konsekvenser vid byte av regelverk från K2 till K3. Det finns redovisningsmässiga skillnader mellan regelverken. Dessa skillnader justeras direkt via eget kapital och redovisas således inte via resultaträkningen. Justeringarna kan bidra till skattepåverkan för företaget. Trots redovisningsmässiga skillnader som uppstår påverkas ingångsbalansräkningen marginellt utifrån våra typfall.