Sökning: "BFN k2"

Visar resultat 1 - 5 av 45 uppsatser innehållade orden BFN k2.

  1. 1. En jämförelse mellan regelverken K2 och K3 : Vilka orsaker ligger till grund för valet av regelverk hos företag?

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Högskolan i Borås/Akademin för textil, teknik och ekonomi; Högskolan i Borås/Akademin för textil, teknik och ekonomi; Högskolan i Borås/Akademin för textil, teknik och ekonomi

    Författare :Maria Jansson; Angelica Todoran; Maria Saleh Malm; [2019]
    Nyckelord :K2; K3; K-regulation; The Swedish Accounting Standards Board; Anglo-saxon tradition; Continental tradition; true and fair view; stakeholder theory; reliability and relevance; K2; K3; K-regelverk; Bokföringsnämnden; anglosaxisk tradition; kontinental tradition; rättvisande bild; intressentmodellen; tillförlitlighet och relevans;

    Sammanfattning : Bokföringsnämnden (BFN), som ansvarar för utvecklingen av god redovisningssed, startade år 2004 K-projektet som innefattar allmänna råd indelade i fyra kategorier av regelverk; K1, K2, K3 och K4. Regelverken syftar till att tillhandahålla företag ett enhetligt regelverk att följa. LÄS MER

  2. 2. K2 eller K3 : Motiv till att redovisa enligt K3

    Kandidat-uppsats, Högskolan i Halmstad/Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap; Högskolan i Halmstad/Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap

    Författare :Adrian Zhubi; Albert Zhubi; [2016]
    Nyckelord :accounting choice; accounting advisor’s impact; K2; K3; principles-based accounting; rules-based accounting; redovisningsval; redovisningsrådgivares påverkan; K2; K3; principbaserad redovisning; regelbaserad redovisning;

    Sammanfattning : Titel: K2 eller K3 : Motiv till att redovisa enligt K3 Författare: Adrian Zhubi och Albert Zhubi Färdigställt: Våren 2016 Handledare: Eva BerggrenBakgrund: BFN har sedan 2004 gett ut allmänna råd, vilket har medfört att K-projektet skapats där företag delas in i fyra olika kategorier beroende på företagsstorlek. K-projektets vanligaste regelverk är huvudregelverket principbaserade K3 och alternativregelverket regelbaserade K2. LÄS MER

  3. 3. Valet mellan K2 och K3 : En studie om mindre onoterade aktiebolags val av regelverk

    Kandidat-uppsats, Södertörns högskola/Företagsekonomi; Södertörns högskola/Företagsekonomi

    Författare :Daniella Akay; Ilona Miko; [2016]
    Nyckelord :K- project; K2; K3; BFN; Accounting choices; Financial report; K-projektet; K2; K3; BFN; Redovisningsval; Finansiella rapporter;

    Sammanfattning : Bakgrund: För att underlätta och förenkla för företag i Sverige startade BFN ett projekt år 2004 som kom att kallas för K-projektet. År 2014 blev det för första gången tvingande för mindre onoterade aktiebolag att välja mellan K2 och K3. LÄS MER

  4. 4. Revisorers åsikter om regel- (K2) respektive principbaserad (K3) redovisning : En undersökning om hur revisorer vägleder bolag vid valet av regelverk

    Kandidat-uppsats, Uppsala universitet/Företagsekonomiska institutionen; Uppsala universitet/Företagsekonomiska institutionen

    Författare :Matilde Alvarez; Erik Håkansson; [2016]
    Nyckelord :K2-regelverk; K3-regelverk; K-projektet; Regelbaserad Redovisning; Principbaserad Redovisning; BFN;

    Sammanfattning : Under 2004 började Bokföringsnämnden arbeta med nya regelverk för hur en redovisning skulle upprättas i Sverige. Projektet kallades för K-projektet. De nya regelverken började gälla den 31 december 2013. Små och medelstora bolag har efter regelverkens inträde möjligt att själva välja vilket regelverk de vill tillämpa. LÄS MER

  5. 5. Hur kan framtida underhållskostnader hanteras av bostadsrättsföreningar? : En dokumentstudie gällande räkenskapsår 2014

    Magister-uppsats, Högskolan i Gävle/Avdelningen för ekonomi; Högskolan i Gävle/Avdelningen för ekonomi

    Författare :Jonathan Eismar; Tove Hellström; [2016]
    Nyckelord :Bostadsrättsförening; underhåll; avskrivning; underhållsfond; K2-regelverket;

    Sammanfattning : Den praktiska effekten av BFN:s införande av K-regelverk är att många bostadsrättföreningar förväntas ett redovisningsmässigt underskott, förutsättningsvis att inte medlemsavgifterna höjs för att kompensera de ökade avskrivningarna. Diskussionerna kring att bostadsrättsföreningarna inte får gå med förlust har fått omfattande utrymme i media, dock menar forskare att det istället är av större vikt att redogöra för bostadsrättsföreningarnas förmåga att möta löpande utgifter och dess behov av att avsätta medel för framtida underhåll. LÄS MER