Sökning: "BeståndsVis"

Visar resultat 1 - 5 av 7 uppsatser innehållade ordet BeståndsVis.

  1. 1. Fältskiktsväxter i gran- och tallbestånd i södra Småland : en studie om indikatorvärden och hävdgynnade växter

    Kandidat-uppsats, SLU/Southern Swedish Forest Research Centre

    Författare :Johan Back; Christian Syk; [2018]
    Nyckelord :Ellenberg; hävd; indikatorvärden; tallskog; granskog; markanvändning;

    Sammanfattning : Det svenska landskapet och dess markanvändning har förändrats kraftigt de senaste århundrandena, tät skogsmark har ersatt tidigare öppen mark och i södra Sverige har granen kommit att bli allt vanligare. Detta gör det intressant att undersöka vilka förutsättningar dagens skogslandskap skapar för växters livsmiljöer och om en signifikant skillnad mellan gran- och talldominerade skogar finns. LÄS MER

  2. 2. Kantzoner utmed äldre och yngre granbestånd i västra Götaland och dess effekt på trädens höjd- och diametertillväxt samt markvegetationens artsammansättning

    Kandidat-uppsats, Linnéuniversitetet/Institutionen för skog och träteknik (SOT)

    Författare :Mikael Nord; [2015]
    Nyckelord :edge effects; forest edge; edge zone; Norway spruce; tree growth; field vegetation; kantzon; kanteffekt; beståndsgräns; gran; tillväxt; trädhöjd; diameter; markvegetation; artsammansättning;

    Sammanfattning : Det svenska skogsbruket har med fokus på beståndsvis avverkning och återbeskogning genererat ett mosaikartat landskap med en mängd väl avgränsande kantzoner mellan yngre och äldre bestånd, och att uppkomna förändringar hos växtmiljön i anslutning till dessa beståndsgränser kan påverka såväl tillväxt som artsammansättning har konstaterats i ett flertal tidigare studier. Men även om dessa studier påvisat förekomsten av kanteffekter har resultaten varierat utifrån geografiskt undersökningsområde och studerade trädslag. LÄS MER

  3. 3. En jämförelse av ekonomisk avkastning vid renskötselanpassat skogsbruk för Vilhelmina norra sameby

    Kandidat-uppsats, SLU/Dept. of Forest Ecology and Management

    Författare :Filip Backman; Simon Wikström; [2015]
    Nyckelord :vinterbete; renskötsel; alternativ skogskötsel; omloppstid; Heureka; nuvärde;

    Sammanfattning : På grund av det markutnyttjande som bedrivs på stora delar av Sveriges skogsmarkareal finns det stort utrymme för eventuella intressekonflikter mellan markägare och samer. Problemet har existerat under lång tid men har i takt med den intensifiering som påbörjades under seklets mitt har kommit att innebära större problem för rennäringen. LÄS MER

  4. 4. Omföring av enskiktade skogsbestånd till fullskiktade skogar : en simulering i Heureka BeståndsVis

    Kandidat-uppsats, SLU/Dept. of Forest Ecology and Management

    Författare :Nils Lindberg ; Elinor Österhult Brehmer; [2014]
    Nyckelord :Heureka; gallring; fullskiktad; omföring; simulering;

    Sammanfattning : Trakthyggesbruket är det idag dominerande skogsskötselsystemet i Sverige. Det finns nackdelar med att sköta skogen med trakthyggesbruk, av både sociala, estetiska och biologiska skäl. Det finns dock alternativa sätt att bruka skogen på, med hyggesfria skogsskötselsystem som bygger på att skogen är fullskiktad. LÄS MER

  5. 5. Plantors och träds tillväxt efter schackrutehuggning och i konventionellt trakthyggesbruk

    Master-uppsats, SLU/Dept. of Forest Ecology and Management

    Författare :Emma Borgstrand; [2014]
    Nyckelord :kalhyggesfritt skogsbruk; kantzon; kantzonseffekt; ljusrespons; luckhuggning; skärmställning; continuous cover forestry; edge zone; edge effect; gap cutting; light response; Shelterwood;

    Sammanfattning : Eftersom hållbart skogsbruk innebär att man i skogsbruket tar lika stor hänsyn till de ekologiska och sociala aspekterna som de ekonomiska är det viktigt att utvärdera alternativ till det konventionella trakthyggesbruket för att säkerställa att alla värden i skogen uppnås. Ett så kallat schackrutesystem, eller Chequered-Gap-Shelterwood-System (CGS-system), är ett system där träd avverkas i mindre luckor som sedan alterneras med motsvarande skärmställningar. LÄS MER