Avancerad sökning
Hittade 5 uppsatser som matchar ovanstående sökkriterier.
1. Kan variabler avseende tal och språk vid 7 års ålder förutsäga läsförmågan vid 10 års ålder hos barn med unilateral läpp- käk- gomspalt?
Magister-uppsats, Lunds universitet/Logopedi, foniatri och audiologiSammanfattning : Sammanfattning Syfte: Studiens syfte var att öka kunskapen om relationen mellan tal och språk vid 7 års ålder och läsförmågan vid 10 års ålder hos barn med unilateral läpp- käk-och gomspalt (LKG). Metod: Det var 59 barn i 7 års ålder som testades med Bussagan, FONOLEK och SVANTE av logopederna vid de olika LKG-centra. LÄS MER
2. Återberättarförmågan hos fem- och sexåriga en- och flerspråkiga barn med tidigt identifierad språkstörning
Magister-uppsats, Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologiSammanfattning : I föreliggande studie undersöktes återberättande med Bussagan hos fem- och sexåriga en- och flerspråkiga barn med tidigt identifierad språkstörning. Deltagarnas återberättande bedömdes med Bussagan och Narrative Assessment Profile (NAP). LÄS MER
3. Hur 5-åringar med läpp- käk- gomspalt presterar vid återberättande av Bussagan jämfört med barn utan spalt
Magister-uppsats, Lunds universitet/Logopedi, foniatri och audiologiSammanfattning : Syfte. Syftet med föreliggande studie var att undersöka den narrativa förmågan vid återberättande hos 5-åringar med unilateral läpp- käk-gomspalt (LKG) jämfört med jämnåriga utan spalt, samt att undersöka den narrativa bedömningsmatrisen Narrative Scoring Scheme (NSS) som kompletterande analysmetod av återberättartestet Bussagan. LÄS MER
4. Undersökning av samband mellan Theory of Mind, pragmatik och syntax hos barn i åldern 6 - 9 år
Magister-uppsats, Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologiSammanfattning : Theory of Mind testas vanligen genom förståelse för False Belief, där det undersöks om en person kan särskilja mellan sin egen och andras uppfattning. Förmågan utvecklas parallellt med språklig förmåga och studiens syfte var att undersöka sambandet mellan syntaktisk och pragmatisk förmåga och False Belief. LÄS MER
5. Att berätta med ord och bilder: Relationen mellan återberättande och och bildsekvensering hos barn
Magister-uppsats, Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologiSammanfattning : Berättande är en komplex handling som kräver flera språkliga och andra kognitiva förmågor, såsom minne och uppmärksamhet. Ny forskning har visat att det finns ett samband mellan muntlig återberättarförmåga och bildsekvensering hos barn med neuropsykiatriska svårigheter. LÄS MER