Sökning: "Elektronisk legitimation"

Visar resultat 1 - 5 av 11 uppsatser innehållade orden Elektronisk legitimation.

  1. 1. Konkursansökan och rättsmissbruk : En studie om rättssäkerheten inom det svenska konkursinstitutet

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Karlstads universitet/Handelshögskolan (from 2013)

    Författare :Dalberg Rebecka; [2022]
    Nyckelord :Falsk konkursansökan; obefogad konkursansökan; rättsmissbruk; gäldenärsperspektiv; konkurslagen och rättssäkerhet;

    Sammanfattning : Konkursförfarandet inleds med en ansökan om konkurs och förfarandet regleras i konkurslagen (1987:672). Om en gäldenär är på obestånd så kan denne ansöka om konkurs genom att antingen till tingsrätten inge en skriftlig ansökan som är egenhändigt undertecknad, eller genom att digitalt ansöka om konkurs och signera med hjälp av en elektronisk legitimation. LÄS MER

  2. 2. Användning av privata E-legitimationer inom kommunal verksamhet

    Kandidat-uppsats, Högskolan i Skövde/Institutionen för informationsteknologi

    Författare :Karl Bernhardsson; [2021]
    Nyckelord :Private e-identificatioin; Mobile BankID; Two factor authentication; municipal operations; Privata e-legitimationer; Mobilt BankID; Tvåfaktorautentisering; kommunal verksamhet;

    Sammanfattning : Sverige har legat i framkant med elektronisk identifikation speciellt med BankID som hade cirka 8 miljoner användare 2019. Eftersom BankID är så pass vanligt och uppfyller en god säkerhet, använder vissa kommuner det för deras verksamheter. LÄS MER

  3. 3. Mobilt BankID, En studie om säkerhetsriskerna och den äldre generationens bruk av e-legitimation

    Kandidat-uppsats, Malmö universitet/Fakulteten för teknik och samhälle (TS)

    Författare :Sanna Rönngård; Daniel Firulovic; [2020]
    Nyckelord :Mobilt BankID; e-legitimation; PKI; äldre användare; BankID; Elektronisk legitimation; Electronic Identification; Elderly usability; Online identification; senior users; Digital immigrants;

    Sammanfattning : I Sverige är mobilapplikationen Mobilt BankID, med sina 7,8 miljoner användare år 2020 ett av de mest använda sätten att bekräfta sin identitet på internet eller för att ge autentisering med digital signatur. Applikationen är utvecklad av Finansiell ID-Teknik AB, ett företag som ägs av bankerna och accepteras som giltig identitetshandling av ett brett utbud av e-tjänster som tillhandahålls av myndigheter, sjukvård, banker och olika företag. LÄS MER

  4. 4. Det rättsliga utrymmet för implementering av elektroniska underskrifter vid uppfyllandet av formkrav : En studie av formkraven

    Kandidat-uppsats, Linköpings universitet/Filosofiska fakulteten; Linköpings universitet/Affärsrätt

    Författare :Johan Christerson; Jakob Kihlstrand; [2018]
    Nyckelord :Public-key; Juridik; Elektronisk underskrift; Avtal; överlåtelse av fast egendom; upprättande av testamente; upprättande av äktenskapsförord; eIDAS; elektroniska handlingar; avancerade signaturer; kvalificerade signaturer; Formkrav; Underskrift; BankID; Biometri; lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering; jordabalken; formfel; köpehandling; bindande rättshandlingar; e-legitimation; digital signatur; elektroniskt certifikat; Mobilt BankID; Avtalsrätt;

    Sammanfattning : Elektroniska underskrifter är en relativt ny metod för att ingå bindande avtal. Tanken med tekniken är att den ska effektivisera, förenkla och öka säkerheten för användarna vid ingående av avtal. LÄS MER

  5. 5. Electronic Identification as an Enabling or Obstructive force : The general public’s use and reflections on the Swedish e-ID

    Master-uppsats, Linnéuniversitetet/Institutionen för informatik (IK)

    Författare :Annie Göransson; [2018]
    Nyckelord :electronic identification; BankID; frauds; personal identity number; convenience; trust; skepticism; security; general public;

    Sammanfattning : This thesis is an exploration of the general public's use and reflections on electronic identification (e-ID) tokens, in Sweden. Based on the researcher’s own experiences, the aim was to understand how the current e-ID scheme was enabling or obstructing the interaction with public agencies, etcetera. LÄS MER