Sökning: "Fysisk planering mötesplatser"

Visar resultat 1 - 5 av 54 uppsatser innehållade orden Fysisk planering mötesplatser.

1. 1. Varje steg räknas : Ett gestaltande arbete om att tillämpa konceptet rörelserikedom inom fysisk planering

   Kandidat-uppsats, Blekinge Tekniska Högskola/Institutionen för fysisk planering

   Författare :Adam Mörnvik; Adam Ohlsson; [2023]
   Nyckelord :fysisk planering; stadsplanering; rörelserikedom; physical literacy; aktiv transport; fysisk aktivitet; fysisk inaktivitet; motion; rörelse; grönområden; blåstrukturer; mötesplatser; gaturum; bebyggelse;

   Sammanfattning : Att vara fysiskt aktiv är avgörande för att förbättra den fysiska hälsan. Det ger en förbättrad självkänsla och minskar risken för att drabbas av depression samt hjärt- och kärlsjukdomar. En stillasittande livsstil är den fjärde vanligaste orsaken till en förtida död och innebär en årlig kostnad på 270 miljarder kronor globalt. LÄS MER

3. 2. Möjligt att mäta möten? : En studie av sambandet mellan mötesplatser, social sammanhållning och stadens rumsliga struktur

   Master-uppsats, Blekinge Tekniska Högskola/Institutionen för fysisk planering

   Författare :Maria Sjöland Kozlovic; [2023]
   Nyckelord :Mötesplatser; Social sammanhållning; Place Syntax; Place Syntax Tool; Space Syntax; Co-presence; Svaga band; Weak ties;

   Sammanfattning : Masteruppsatsen Möjligt att mäta möten? undersöker mötesplatsers betydelse för social sammanhållning. Social sammanhållning förstås i denna studie genom två teoretiska begrepp, co-presence och svaga band, begrepp hämtade från urbanmorfologisk, kulturgeografisk och urbansociologisk forskning. LÄS MER

4. 3. Bostadsgården som ekologisk och social arena : Ett gestaltande projekt om implementering av gröna element och sociala mötesplatser på bostadsgården

   Kandidat-uppsats, Blekinge Tekniska Högskola/Institutionen för fysisk planering

   Författare :Matilda Svensson; Sofie Sköld; [2023]
   Nyckelord :fysisk planering; ekologisk hållbarhet; social hållbarhet; ekosystemtjänster; sociala mötesplatser; bostadsgård;

   Sammanfattning : Flera av de höghusområden som byggdes under miljonprogrammet har kritiserats för sin bristfälliga utformning och närapå bortglömda utemiljöer. Flera av gårdarna saknar sociala mötesplatser anpassade för de människor som bor i områdena idag, vilket minskar möjligheten till social interaktion mellan de boende. LÄS MER

5. 4. Kvalitetskriterier för offentliga stadsrum : En studie om trygghet, komfort och njutning i den urbana miljön

   Kandidat-uppsats, Malmö universitet/Institute for Urban Research (IUR)

   Författare :Sofia Glabik; [2023]
   Nyckelord :offentliga rum; urban miljö; mötesplats; Jan Gehl; kvalitetskriterier;

   Sammanfattning : Offentliga rum som är tänkta att dagligen brukas av stadens befolkning förändras. I takt med att det sociala livet förflyttas allt mer till byggnader, till allmänna eller privata inomhusmiljöer eller sker digitalt minskar livet mellan byggnader. LÄS MER

7. 5. Trygghet genom förändring : Om hur stadsdelar med socioekonomiska utmaningar kan utvecklas och gestaltas för att öka tryggheten och säkerheten, för i synnerhet barn och unga.

   Master-uppsats, Blekinge Tekniska Högskola/Institutionen för fysisk planering

   Författare :Elin Holmström; Sofia Renbjörk; [2023]
   Nyckelord :Children; young people; security; insecurity; safety; socioeconomic challenges; million program areas; segregation; socioeconomically disadvantaged; homogeneity; neighborhood effect; collective capacity; social capital; Barn; unga; trygghet; otrygghet; säkerhet; socioekonomiska utmaningar; miljonprogramsområden; segregation; socioekonomisk svag; homogen; grannskapseffekt; kollektiv förmåga; socialt kapital;

   Sammanfattning : Segregation är ett samhällsproblem som är en av Sveriges största utmaningar, där stadsdelar med socioekonomiska utmaningar har ökat i Sverige och återfinns i de flesta av Sveriges kommuner. Stadsdelar med socioekonomiska utmaningar karaktäriseras inte sällan av faktorer som påverkar tryggheten, och en majoritet av invånarna i dessa stadsdelar tenderar att känna sig extra utsatta och otrygga i samhället, inte minst barn och unga. LÄS MER