Sökning: "Gremmeniella abietina"

Hittade 3 uppsatser innehållade orden Gremmeniella abietina.

  1. 1. Gremmeniella abietina-epidemin 2001 : har skogen återhämtat sig?

    Magister-uppsats, SLU/Dept. of Forest Mycology and Plant Pathology

    Författare :Lo Grönkvist Wichmann; [2011]
    Nyckelord :Gremmeniella abietina; Pinus sylvestris; tillväxt; kronutglesning; mortalitet; tall; gallring; gödsling; dendrokronologi; patogen; skogsskötsel;

    Sammanfattning : The fungus Gremmeniella abietina causes damage to conifers that can lead to tree death. In 1999 and 2001 the pathogen caused severe attacks in Sweden, where about 500 000 ha of pine forest were affected. Trees of all ages were attacked, but mainly forests between 30-60 years that were ready for their first commercial thinning. LÄS MER

  3. 2. Karaktärisering av Gremmeniella-skadade bestånd inom Holmen Skog AB

    L3-uppsats, SLU/Dept. of Silviculture

    Författare :Alexandra Frank; [2005]
    Nyckelord :tillämpad skogspatologi; skadesvamp; Gremmeniella; ståndort; bestånd; gallring; skogsskötsel; praktiskt skogsbruk; monokultur; altitud;

    Sammanfattning : Since the end of the eighteenth century forest damage caused by the pathogen Gremmeniella abietina has been observed and documented. During the latest epidemic in Sweden more than 480 000 hectares forest land have been injured and this has lead to considerable economic losses. LÄS MER

  4. 3. Satellitbildsanalys av gremmeniellaskador med skogsvårdsorganisationens system

    Magister-uppsats, SLU/Dept. of Forest Resource Management

    Författare :Mona Wallin; [2004]
    Nyckelord :godronia;

    Sammanfattning : Med anledning av gremmeniellasvampens (gremmeniella abietina) utbredning i våra skogar i dag och konsekvenserna det för med sig, vill skogsvårdsorganisationen så snart som möjligt få fram en metod för att lokalisera angreppen och bedöma omfattningen av skadorna. I denna uppsats har jag därför undersökt vilka våglängdsband som är mest lämpade för att lokalisera gremmeniellan och vilka som är mest lämpade för att skilja skadorna från gallringar och utifrån det ge rekommendationer till skogsvårdsstyrelsen för deras fortsatta arbete. LÄS MER