Avancerad sökning
Visar resultat 1 - 5 av 7 uppsatser som matchar ovanstående sökkriterier.
1. Genus i deckare : En studie om deckargenrens potential i undervisningen ur ett genusperspektiv
Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Umeå universitet/Institutionen för kultur- och medievetenskaperSammanfattning : This essay examines how crime fiction can be used in the teaching of values in the Swedish upper secondary school. Three crime books from the bestseller list 2019 has been analysed using gender theory and a didactic literature theory. LÄS MER
2. Pseudonymer i förlagsbranschen : det fabricerade författarnamnet som varumärke
Kandidat-uppsats, Lunds universitet/Förlags- och bokmarknadskunskapSammanfattning : This paper examines different authors and their reasons as to why they use pseudonyms. With the help of theories like Paratexts, Thresholds of Interpretation (1997) by Gérard Genette and Konvergenskulturen (2012) by Henry Jenkins, the essay provides an insight into why authors choose to use pseudonyms as well as publishers’ marketing strategies for this. LÄS MER
3. Der Sandmann : von E.T.A. Hoffmann bis Freddy Krüger
Kandidat-uppsats, Högskolan Dalarna/TyskaSammanfattning : In dieser Arbei wird, auf Grundlage der Figur des Sandmanns von E.T.A. Hoffmann, nach Gruselfiguren in der Moderne gesucht, die ebenfalls als Sandmänner ansehen kann. LÄS MER
4. Röda sörjor med gapande munnar : En undersökning om hur den döda kvinnan beskrivs i tre svenska deckare från 2000-talet
Magister-uppsats, Södertörns högskola/LitteraturvetenskapSammanfattning : This essay aims to examinate how the dead woman is described in three swedish crime fiction- novels. The novels included in my study is Stieg Larsson ́s Män som hatar kvinnor, Mons Kallentoft ́s Den femte årstiden and Lars Kepler ́s Stalker. LÄS MER
5. Anaforer kommer och går : En komparativ studie av nollanaforer i översättningar mellan svenska och franska.
Kandidat-uppsats, Uppsala universitet/Institutionen för lingvistik och filologiSammanfattning : Nollanaforer är en vanlig form av referens i diskursen. I den här undersökningen granskas hur nollanaforer används i svenska och franska, med betoning på översättningar av skönlitteratur. Den undersöker hur användningen påverkas i översättningar samt studerar de mönster som finns för nollanaforer som inte översätts. LÄS MER