Sökning: "Narkotika diskurs"

Visar resultat 1 - 5 av 11 uppsatser innehållade orden Narkotika diskurs.

  1. 1. Missbruk eller beroendesjukdom? En kritisk diskursanalys av Sveriges narkotikapolitik utifrån proposition 1992/93:142 samt kommittédirektiv 2022:24.

    Kandidat-uppsats, Lunds universitet/Sociologi

    Författare :Emma Westman; [2023]
    Nyckelord :Narkotikapolitik; diskursanalys; stigma; policydokument; WPR-metod; Foucault; Social Sciences;

    Sammanfattning : Under 1980-talet formulerades den officiella målsättningen ’ett narkotikafritt samhälle’. Samtidigt riktades det straffrättsliga fokuset mot konsumenterna och under 1993 infördes fängelse i straffskalan för eget bruk av narkotika. LÄS MER

  2. 2. “Det har varit ett evigt daltande i det här landet” : En kritisk diskursanalys av Vänsterpartiets och Sverigedemokraternas konstruktion av kriminella och kriminalitet

    Kandidat-uppsats, Uppsala universitet/Institutionen för socialt arbete

    Författare :Maja Holmér; Cassandra Wallén; [2023]
    Nyckelord :Discourse; construction; criminality; Diskurs; konstruktion; kriminalitet;

    Sammanfattning : Under valet 2022 tog kriminalitet som ett socialt problem stor plats i debatten där det visade sig att riksdagspartierna hade skilda uppfattningar om orsakerna till och lösningarna på problemet med den till synes ökade kriminaliteten och oron i Sverige. Med utgångspunkten i socialkonstruktionismen menar vi att problemet med kriminella och kriminalitet delvis är ett resultat av en social konstruktion som skapas genom de diskurser riksdagspartierna för. LÄS MER

  3. 3. Knarket och hegemonin : En kvantitativ innehållsanalys och kritisk diskursanalys av narkotika i Aftonbladet och Dagens Nyheters nyhetsrapportering

    Kandidat-uppsats, Södertörns högskola/Journalistik

    Författare :Oliver Thorné; Victor Thyrberg; [2021]
    Nyckelord :Narkotika; knark; hegemoni; ideologi; diskurs; diskursiv diskriminering; kritisk diskursanalys CDA ; nyhetsrapportering; media;

    Sammanfattning : This study investigates the news media coverage in Aftonbladet and Dagens Nyheter, the two major newspapers in Sweden, surrounding narcotics. We investigate the relationship between the hegemony in Swedish drug-policy and news reporting, to examine whether a larger cultural hegemony can be said to exist. LÄS MER

  4. 4. Narkotikapolitik och dödlighet : En diskursanalys av debatten kring svensk narkotikapolitik i tryckt media under januari-april 2021

    Kandidat-uppsats, Jönköping University/HHJ, Avd. för socialt arbete

    Författare :Lisa Olsson; Lisa Olsson; [2021]
    Nyckelord :Narkotikapoltik; narkotika- och läkemedelsrelaterad dödlighet; diskurs- och WPR-analys; tidningsartiklar;

    Sammanfattning : Studien är en diskursanalys med syfte att analysera hur svensk narkotikapolitik framställs diskursivt och hur problemrepresentationen ser ut i svensk dagspress. Tidningsartiklarna är hämtade från både rikstäckande media och lokal dagspress. I analysen har två framträdande diskurser kunnat urskönjas. LÄS MER

  5. 5. Narkotika hit och narkotika dit - Vad är problemet? En komparativ diskursstudie om hur narkotika konstrueras i två riksdagspartiers motioner.

    Kandidat-uppsats, Lunds universitet/Socialhögskolan

    Författare :Jonathan Erös; Emma Rosenkvist; [2021]
    Nyckelord :Narcotics; discourse; discourse analysis; politics; Sweden; social constructionism; problematization; Fairclough; Foucault; narkotika; diskurs; diskursanalys; politik; Sverige; socialkonstruktionism; problematisering; problemteori; droger; Vänsterpartiet; Sverigedemokraterna; Social Sciences;

    Sammanfattning : The aim of this thesis was to analyse and compare how two Swedish parliamentary parties, the Left Party and the Sweden Democrats, have discursively problematized and depicted narcotics through the parties' political motions between the years 2010/11 to 2020/21. This was achieved by collecting all political motions regarding narcotics from each political party during this time span and finally selecting the most central motion from each year. LÄS MER