Sökning: "Nettoupptag"

Visar resultat 1 - 5 av 10 uppsatser innehållade ordet Nettoupptag.

  1. 1. Markanvändning ur ett klimatperspektiv : Kolsänkor och kolkällor inom markanvändningssektorn i Tyresö kommun

    Kandidat-uppsats, Linnéuniversitetet/Institutionen för biologi och miljö (BOM)

    Författare :Anna Lind; [2022]
    Nyckelord :Markanvändning; kolpool; markklass; kolförråd; kolinlagring; kolkälla; kolsänka;

    Sammanfattning : Tyresö kommun arbetar i nuläget med att fastställa en klimatplan. Den innebär att kommunen ska vara klimatneutrala år 2030. Kommunen är medlem i Klimatkommunerna, en förening för kommuner som arbetar med att minska kommuners påverkan på klimatet. LÄS MER

  3. 2. Växthusgasflöden från restaurerad torvmark : en jämförelse mellan en restaurerad torvtäkt och en orörd myr i Store Mosse nationalpark 7 år efter återvätning

    Kandidat-uppsats, SLU/Dept. of Soil and Environment

    Författare :Karin Halldin; [2022]
    Nyckelord :vitmossa; sphagnum; vattennivå; marktemperatur; vegetation; PAR; kammarmätningar; högupplösta mätningar; kolsänka;

    Sammanfattning : Den globala uppvärmningen ökar. För att dämpa denna ökning behöver världens växthusgasutsläpp minska. När torvmarker dikas ut för industrier går de från att vara kolsänkor till att vara kolkällor. För att få tillbaka torvmarkers funktion som kolsänka restaureras dem, främst genom återvätning. LÄS MER

  4. 3. Markanvändning och kolbalans : beräkning av nettoutsläpp av koldioxid för SLU:s markanvändning

    Master-uppsats, SLU/Dept. of Soil and Environment

    Författare :Camilla Lindberg; [2021]
    Nyckelord :markanvändning; koldioxidberäkning; klimatrapportering; skogsmark; åkermark; betesmark;

    Sammanfattning : SLU äger såväl skogsmark, åkermark som betesmarker runt om i Sverige som påverkar kolinlagring och utsläpp på olika sätt – denna rapport kartlägger denna kolbalans och beräknar årliga nettoutsläpp av koldioxidekvivalenter. Beräkningar för kolbalansen hos SLU:s markanvändning har inte tidigare gjorts och därmed inte inkluderats i universitets årliga rapport om koldioxidutsläpp. LÄS MER

  5. 4. Hur grönt är ett stadsträd? : ett stadsträds klimatavtryck ur ett livscykelperspektiv

    Master-uppsats, SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

    Författare :Erik Lind; [2020]
    Nyckelord :klimatavtryck; stadsträd; livscykelanalys; LCA; växthusgasutsläpp; koldioxidupptag; kolförråd; kolsänka; Salix alba; Quercus rubra; Pinus sylvestris; negativa utsläpp; klimatförändringar;

    Sammanfattning : I uppsatsen undersöks vad plantering av ett enskilt stadsträd har för effekt på växthusgasbalansen. Ämnet undersöks genom litteraturstudie och livscykelanalys av plantering av E-plantor av trädarterna Salix alba, Quercus rubra och Pinus sylvestris i plantskolestorlek alléträd 30-35 med rotklump i öppen parkmark i Helsingborg, Stockholm och Umeå. LÄS MER

  7. 5. Optimering av bio-P-processen vid Västra strandens avloppsreningsverk i Halmstad

    Master-uppsats, Lunds universitet/Kemiteknik (CI)

    Författare :Amanda Eriksson; [2018]
    Nyckelord :Enhanced phosphorus removal; EBPR; bio-P; wastewater treatment; PAO; avloppsteknik; Technology and Engineering;

    Sammanfattning : As eutrophication of lakes and oceans is increasing, regulations regarding phosphorus effluents becomes stricter. Consequently, the majority of Sweden’s wastewater treatment plants employs some method for phosphorus removal. LÄS MER