Sökning: "Strafföreläggande"

Visar resultat 1 - 5 av 16 uppsatser innehållade ordet Strafföreläggande.

  1. 1. Förhandsgodkännande av strafföreläggande - En analys av straffprocessens förhållande till effektiv brottsbekämpning och rättssäkerhet

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Lunds universitet/Juridiska fakulteten; Lunds universitet/Juridiska institutionen

    Författare :Eduland Rexhaj; [2023]
    Nyckelord :Straffrätt; Criminal law; Straffprocessrätt; Criminal procedure; Strafföreläggande; The summary imposition of a fine; Förhandsgodkännande; Advance approval; Konfirmeringsbias; Confirmation bias; Utredning; Bevisprövning; Snabbare lagföring; Law and Political Science;

    Sammanfattning : Institutet strafföreläggande införs i svensk rätt år 1948. Syftet med systemet är att effektivt kunna lagföra lindriga och enkla brott, till exempel ringa stöld och olovlig körning. Brottmålsförfarandet tillåter den misstänkte att godkänna ett av åklagaren utfärdat strafföreläggande som avser en påföljd för ett begånget brott. LÄS MER

  3. 2. Ne bis in idem : Uppfyller svensk processrätt de EU-rättsliga kraven avseende ne bis in idem-principen?

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Uppsala universitet/Juridiska institutionen

    Författare :Arvid Löfgren; [2021]
    Nyckelord :Ne bis in idem; EU-rätt; gärningsidentitet;

    Sammanfattning : Uppsatsen utreder om RB 30 kap 9 § uppfyller kraven i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna artikel 50 och Tillämpningskonventionen till Schengenavtalet artikel 54 avseende tre aspekter av ne bis in idem: kravet på slutgiltig prövning, kravet på straffrättslig karaktär samt kravet på samma gärningsidentitet. Svensk rätt har ej allmängiltiga kriterier för prövningars slutgiltighet men generellt är beslut som avslutar straffrättsliga förfaranden ej slutgiltigt förutom vid domstols dom. LÄS MER

  4. 3. Lagföring utan domstolsprövning - En granskning av strafföreläggandet ur ett rättssäkerhets- och likabehandlingsperspektiv

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

    Författare :Hanna Holm; [2019]
    Nyckelord :Straffrätt; Strafföreläggande; Strafförelägganden; Law and Political Science;

    Sammanfattning : In 1926 a commission report about a new code of judicial procedure was completed. The commission suggested the introduction of a summary procedure for misconducts that did not need to be resolved by the court. The main reason for this procedure was that it would unburden the courts from a heavy workload. LÄS MER

  5. 4. Det effektiva erkännandet - Om processekonomisk vinst vid frivillig angivelse, medverkan vid brottsutredning och erkännande i straffprocessen

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

    Författare :Veronika Persson; [2018]
    Nyckelord :Straffrätt; billighetsskäl; processekonomi; erkännande; frivillig angivelse; medverkan vid brottsutredning; Law and Political Science;

    Sammanfattning : I ett samhälle med begränsade resurser eftersträvas naturligen effektivitet i brottmålsprocessen, exempelvis genom mindre resurskrävande brottsutredningar. Vid en lagändring 2015 lagfästes möjligheten till strafflindring för en gärningsperson som väljer att medverka vid utredningen av sitt eget brott. LÄS MER

  7. 5. Miljöbrott och företagsbot - Är företagsboten bästa medlet mot miljöbrott i näringsverksamheter?

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Lunds universitet/Juridiska institutionen

    Författare :Kristian Ekholm; [2017]
    Nyckelord :Miljörätt; environmental law; miljöbrott; environmental crime; fängelse; böter; straffrätt; criminal law; Law and Political Science;

    Sammanfattning : Miljörätten är en väldigt speciell del i den svenska rätten, och när det gäller miljöstraffrätten och miljöbrott är detta ett väldigt komplext område. Från att tidigare ha varit en uppdelad miljölagstiftning på inte mindre än 16 lagar, till att efter reformationen 1999 samla alla dessa i en ny miljöbalk som från och med då skulle bli den centrala delen i Sveriges arbete mot en hållbar utveckling. LÄS MER