Sökning: "Välmåendeskalan"

Visar resultat 1 - 5 av 7 uppsatser innehållade ordet Välmåendeskalan.

  1. 1. Sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö, arbetsrelaterad stress och välmående : En kvantitativ studie kring välmående inom serviceyrken

    Kandidat-uppsats, Linnéuniversitetet/Institutionen för psykologi (PSY)

    Författare :Madelene Garczyna; Felicia Patli; [2024]
    Nyckelord :Well-being; service occupations; work-related stress; psychosocial factors; work environment; stress.; Välmående; serviceyrken; arbetsrelaterad stress; psykosociala faktorer; arbetsmiljö; stress.;

    Sammanfattning : Syftet med studien var att undersöka hur arbetsmiljö och arbetsrelaterad stress påverkar välmående hos personer som är anställda inom serviceyrken. Detta gjordes genom en kvantitativ metod, en webbaserad enkätundersökning där delar av skalan QPS-Nordic (rollförväntningar, kontroll i arbetet, social interaktion, organisationskultur och samband mellan arbete och privatliv) användes. LÄS MER

  3. 2. Affekters relation till välbefinnande : En studie om affekter på arbete och fritid

    Kandidat-uppsats, Linnéuniversitetet/Institutionen för psykologi (PSY)

    Författare :Kajsa Tottenhammar; [2024]
    Nyckelord :subjektivt välbefinnande; affekter; work-balance; livstillfredsställelse;

    Sammanfattning : Samtidigt som människor får allt bättre villkor inom arbetslivet och möjligheterna till en rik fritid är i det närmaste obegränsade, ökar antalet sjukskrivningar relaterade till psykisk ohälsa, och då främst mildare depressioner och utmattningssyndrom. Syftet med den här studien var att undersöka om och i sådana fall i vilken grad människors generella välmående stod i relation till positiva respektive negativa affekter de upplevde på arbetet respektive på fritiden. LÄS MER

  4. 3. Välmående hos utrikesfödda föräldrar under postpartum-perioden jämfört med inrikesfödda föräldrar samt riskfaktorer för att utveckla psykisk ohälsa : En kvantitativ studie med deskriptiv & explorativ ansats

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Linnéuniversitetet/Institutionen för psykologi (PSY)

    Författare :Nerué Osman; [2021]
    Nyckelord :Mental Illness; Parental Stress; Risk Factors; Foreign-born; Swedish-born; Mental Well-Being; Well-Being; Psychological Well-Being; Postpartum; Psykisk ohälsa; Föräldrastress; Riskfaktorer; Utrikesfödd; Inrikesfödd; Välmående; Psykologiskt välmående; Välbefinnande;

    Sammanfattning : Bakgrund: Postpartum är en utmanande tidsperiod med ökad risk för psykisk ohälsa hos föräldrar. De flesta studier som har genomförts har undersökt inrikesfödda mödrar. Det saknas studier som undersöker postpartum-relaterad psykisk ohälsa hos utrikesfödda föräldrar i Sverige. LÄS MER

  5. 4. Har din uppväxt förutbestämt vem du är och hur du mår idag? : förhållandet mellan personlighet, anknytningsstil, självkänsla och välmående

    Magister-uppsats, Högskolan Kristianstad/Avdelningen för psykologi

    Författare :Hanna Jokimaa; [2021]
    Nyckelord :Big Five Inventory; personality; subjective well-being; Attachment Style Questionnaire; ASQ; Rosenberg Self-Esteem Scale RSES ; Big Five Inventory; Personlighetsdimension; Välmående; Välmåendeskalan; anknytningsstil; Attachment Style Questionnaire; ASQ; Rosenberg Self-Esteem Scale RSES ;

    Sammanfattning : Tidigare forskning har visat att föräldrars anknytningsstil och personlighet samverkar och påverkar varandra. Men hur ser förhållandena ut mellan anknytningsstil, självkänsla, välmående och personlighet? I den här uppsatsen prövades fem hypoteser huruvida det fanns samband mellan dessa. LÄS MER

  7. 5. Att dansa sig genom livet : Högkänslighet och välmående hos dansare och icke-dansare

    Kandidat-uppsats, Stockholms universitet/Psykologiska institutionen

    Författare :Annie Högberg; Theresa Sivard; [2021]
    Nyckelord :dancers; non-dancers; dance; highly sensitive personality; HSP; well-being; pandemic; dansare; icke-dansare; dans; högkänslighet; HSP; välmående; pandemi;

    Sammanfattning : Studien undersökte huruvida det finns någon skillnad mellan dansare och icke-dansare gällande grad av högkänslig personlighet (HSP). Även välmåendet hos dansarna undersöktes samt om deras välmående skiljde sig från icke-dansarnas, där pandemins påverkan på välmåendet också beaktades. LÄS MER