Sökning: "Värmeeffektbehov"

Visar resultat 1 - 5 av 20 uppsatser innehållade ordet Värmeeffektbehov.

  1. 1. Miljöcertifiering av ett flerbostadshus

    Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Umeå universitet/Institutionen för tillämpad fysik och elektronik

    Författare :Joakim Marklund; Jonathan Tjärnström; [2023]
    Nyckelord :Miljöbyggnad 4.0; Flerbostadshus; Hållbarhet; Värmeeffektbehov; Solvärmelast; Energianvändning; Klimatpåverkan; Termiskt klimat vinter; Termiskt klimat sommar;

    Sammanfattning : Environmental issues are a complex matter and the effort to reduce the carbon footprint from the construction industry is significant. To facilitate work on the issue, several different certification systems for buildings have been developed, both in Sweden and internationally, with Miljöbyggnad being one of the most widely used in Sweden. LÄS MER

  3. 2. Space Heat Power Demand for Existing Buildings : Feasibility, Improvement-Measures, and Impact on Climate Performance Using a Swedish Multi-Dwelling Building as Case Study

    Master-uppsats, Högskolan i Gävle/Energisystem och byggnadsteknik

    Författare :Andreas Holmén; [2022]
    Nyckelord :;

    Sammanfattning : The most commonly used indicators of energy performance of existing buildings in Sweden, Specific Energy Use (SEU) and Primary Energy Use (PEU), are very rough measures that does not account for short term effects and therefore they are not necessarily well suited to evaluate climate performance of existing buildings. In this thesis the similar but slightly different indicators Miljöbyggnad Heat Power Demand (MHPD) (Värmeeffektbehov in Swedish) and Feby Heat Loss Number (FHLN) (Värmeförlusttal in Swedish), both indicators of Space Heat Power Demand (SHPD), has been evaluated as complementary indicators to SEU and PEU. LÄS MER

  4. 3. Verifiering av värmeeffektbehov och energianvändning i ombyggd skola : En del i arbetet för certifieringen Miljöbyggnad 3.0 av Maja Beskowskolan

    Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Umeå universitet/Institutionen för tillämpad fysik och elektronik

    Författare :André Bergmark; [2022]
    Nyckelord :;

    Sammanfattning : För att Sverige ska nå regeringens miljömål för ”God bebyggd miljö” måste både tjänste- och bostadssektorn minska sin totala slutliga energianvändning. Genom att certifiera befintliga och nya byggnader mot Miljöbyggnad ser man till att dem håller en hög standard sett till energieffektivitet och hållbarhet. LÄS MER

  5. 4. Strorheter vid bedömning av energieffektivitet för byggnader : En fallstudie för indikator 1 och 3, Miljöbyggnad 3.1

    M1-uppsats, Högskolan i Gävle/Energisystem och byggnadsteknik

    Författare :Michael Andersson; Axel Jonsson; [2021]
    Nyckelord :Miljöbyggnad; IDA ICE; simulering; storheter; energianvändning; värmeeffektbehov;

    Sammanfattning : Sweden uses a large amount of energy within the housing and services sector and there is a greatneed to reduce the energy usage & heat demand of buildings. Using environmental certifications it ispossible to reward buildings that are dimensioned for lower energy usage and low heat demand fromrequirements demanded by the Swedish National Board of Housing, Building and Planning(Boverket). LÄS MER

  7. 5. Byggnadsutformning för ett framtida varmare klimat : Klimatscenariers påverkan på energianvändning och termisk komfort i ett flerbostadshus och alternativa byggnadsutformningar för att förbättra resultatet

    M1-uppsats, Karlstads universitet/Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013)

    Författare :Lisa Monfors; Corinne Morell; [2020]
    Nyckelord :Climate scenarios; RCP; RCP4; 5; RCP8; 5; future climate; Warmer climate; Building construction; Building design; Miljöbyggnad; comfort cooling; PPD; operating temperature; thermal climate; thermal comfort; thermal energy storage; solar shading; g-value; energy use; solar gain; daylight factor; IDA ICE; green walls; plant walls; U-value; klimatscenarier; RCP; RCP4.5; RCP8.5; framtidens klimat; varmare klimat; byggnadskonstruktion; byggnadsutformning; Miljöbyggnad; komfortkyla; PPD; operativ temperatur; termiskt klimat; värmelagringsförmåga; solavskärmning; tung stomme; g-värde; energianvändning; solvärmelast; dagsljus; dagsljusfaktor; IDA ICE; värmeeffektbehov; gröna väggar; växtväggar; U-värde; BBR; boverkets byggregler;

    Sammanfattning : När byggnader projekteras används klimatfiler från 1981-2010 för att dimensionera konstruktionen och energisystemet. Detta leder till att byggnader dimensioneras för ett klimat som varit och inte ett framtida klimat. LÄS MER