Sökning: "analys av författarskap"

Visar resultat 1 - 5 av 31 uppsatser innehållade orden analys av författarskap.

  1. 1. Mödrarnas kamp i det tysta : Familjegestaltningar i Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd, Sallys söner och Mor gifter sig

    Kandidat-uppsats, Uppsala universitet/Litteraturvetenskapliga institutionen

    Författare :Astrid Hagelberg; [2020]
    Nyckelord :Moa Martinson; moderskap; familj; kärnfamilj;

    Sammanfattning : Moa Martinson (1890–1964) skrev om livet i samhällets anonyma skikt, om mödrar och barn som gömdes undan och glömdes bort. I sina romaner gestaltade hon vad som hände kvinnorna när industrialiseringen drog fram över landet och männen försvann dit arbetet fanns eller dök ner i brännvinet. LÄS MER

  2. 2. Modernitet och dekadens i Henning Bergers författarskap : Konturerna av ett idékomplex

    Master-uppsats, Uppsala universitet/Litteraturvetenskapliga institutionen

    Författare :Agnes Neu; [2019]
    Nyckelord :Henning Berger; Berger; modernitet; dekadens; Amerika; Chicago; Faust; sekelskiftet; flanör; flanörlitteratur;

    Sammanfattning : Denna uppsats analyserar Henning Bergers författarskap åren 1901-1911, utifrån en nyläsning av verken Där ute, Ridå, Ysaïl, Drömmen om helvetet samt Drömlandstrilogin (Drömlandet, Bendel & Co och Fata Morgana). Utifrån ett dekadens- och modernitetsperspektiv reviderar jag den traderade uppfattningen om författarskapet som ytligt, och visar att Berger gör en betydande skildring av moderniteten, med större komplexitet än man tidigare uppmärksammat. LÄS MER

  3. 3. "Världslitteraturens störste dramatikergenom tiderna föddes 1564" : En sociosemiotisk analys av hur läromedel legitimerar litteratur

    Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Högskolan i Halmstad/Akademin för lärande, humaniora och samhälle

    Författare :Adam Broomé; [2018]
    Nyckelord :;

    Sammanfattning : Den här uppsatsen undersöker hur ett antal läromedel i svenska på gymnasienivå legitimerar den litteratur som de behandlar. Syftet med uppsatsen är att med hjälp av van Leeuwens kategorier för legitimering synliggöra hur läromedlen legitimerar litteraturens plats i svenskämnet samt om legitimeringen skiljer sig åt mellan litteratur som uppfattas som kanonisk och litteratur som inte anses vara kanonisk. LÄS MER

  4. 4. Att driva ängeln ur huset : En komparativ analys av författarroll och genus i Virginia Woolfs ”Professions for Women” och Karolina Ramqvists Det är natten

    Kandidat-uppsats, Uppsala universitet/Litteraturvetenskapliga institutionen

    Författare :Josefin Ahlenius; [2018]
    Nyckelord :Virginia Woolf; Karolina Ramqvist; gender studies; writing; author; authorship; literature; sociology; Virginia Woolf; Karolina Ramqvist; författarroll; skrivande; genus; komparativ analys; Professions for Women; Det är natten. Författaren och den som skriver; litteratursociologi; kvinnligt författarskap; författare; ängeln i huset;

    Sammanfattning : Syftet med denna uppsats är att undersöka synen på författarroll, skrivande och genus i Virginia Woolfs ”Professions for Women” och Karolina Ramqvists Det är natten. Författaren och den som skriver utifrån följande frågeställningar: Vilka hinder för författarskap gestaltas? Vilka er­farenhet­er av kvinnligt författarskap förmedlas? Vilka likheter och skillnader finns i Woolfs och Ramqvists perspektiv? Teorin hämtas från genusvetenskapliga perspektiv, hos främst Simone de Beauvoir och Yvonne Hirdman, samt litteratursociologiska perspektiv från Johan Svedjedal. LÄS MER

  5. 5. “jorden skalf, och skogen skalf, och brodermördaren skalf”. En ekokritisk analys av naturskildringar i Emilie Flygare-Carléns En natt vid Bullar-sjön

    Master-uppsats, Lunds universitet/Litteraturvetenskap; Lunds universitet/Masterprogram: Litteratur - Kultur – Media

    Författare :Magdalena Malmfors; [2017]
    Nyckelord :Flygare-Carlén; Morton; ecocritique; ecocriticism; deconstruction; dekonstruktion; ekokritik; ecomimesis; ekomimesis; natur; naturskildring; estetik; roman; 1800-tal; realism; romantik; Languages and Literatures;

    Sammanfattning : Forskningen om Emilie Flygare-Carléns (1807-1892) författarskap har länge framhävt en särskild relation till naturen, men sedan dess inträde i det sena 1900-talets genusvetenskapliga litteraturhistorier har denna relation komplicerats. Den här uppsatsen undersöker därför naturskildringar i författarens roman En natt vid Bullar-sjön (1847) med utgångspunkt i ekokritiska, dekonstruktivistiska perspektiv i allmänhet och Timothy Mortons begrepp ”ecomimesis” i synnerhet. LÄS MER