Sökning: "annika svensk"

Visar resultat 1 - 5 av 58 uppsatser innehållade orden annika svensk.

  1. 1. Ursäkta, är detta tjejernas omklädningsrum? - En kvantitativ studie om könsfördelning mellan kvinnliga och manliga idrottare i sportsidornas rapportering med fokus på den internationella kvinnodagen 2016 och 2017

    Kandidat-uppsats, Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik, medier och kommunikation

    Författare :Jesper Medin; [2018-02-13]
    Nyckelord :Könsfördelning; nyhetsvärdering; Sandra Harding; genuskontraktet; internationell kvinnodagen; sportrapportering;

    Sammanfattning : Uppsats/Examensarbete:15 hpProgram och/eller kurs:Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapNivå: GrundnivåTermin/år: HT-17Handledare: Annika BergströmKursansvarig: Malin SveningssonSidantal: 35 sidorAntal ord: 15 092 ordSyfte: Denna uppsats handlar om att undersöka och studera könsfördelningen inom svensk dagspress i Sverige år 2016 och 2017. Studien är inriktad mot sport och idrottsutövare, därav kommer den endast studera sportsidorna och resterande inom tidningarna utelämnas. LÄS MER

  2. 2. Förskolan - en plats där olikheter möts? : Förskollärares samtal om en inkluderande verksamhet

    Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Högskolan i Halmstad/Akademin för lärande, humaniora och samhälle; Högskolan i Halmstad/Akademin för lärande, humaniora och samhälle

    Författare :Annika Jönsson; Sandra Karlsson; [2018]
    Nyckelord :Inkludering; fokusgruppssamtal; barn i behov av särskilt stöd; förskola; socialkonstruktionism; diskurspsykologi; förskollärare.;

    Sammanfattning : Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare under fokusgruppssamtal resonerar kring en inkluderande verksamhet för barn i en svensk förskolekontext. Utifrån syftet konkretiserade vi följande frågesä̈llningar: Vilka tolkningsrepertoarer kring inkludering för barn i behov av särskilt stöd framträder i förskollärarnas diskussioner? och Vilka kategoriseringar av barn eller vuxna synliggörs i fokusgruppssamtalen? Studien tar avstamp i problemområdet att det saknas tidigare forskning gällande just vilka tolkningsrepertoarer som konstrueras i förskollärarnas samtal inom ämnet inkludering, samt vilka kategoriseringar som görs av barn eller vuxna i förskollärares samtal. LÄS MER

  3. 3. Barn i hemlöshet

    Kandidat-uppsats, Malmö universitet/Hälsa och samhälle

    Författare :Sandra Källander; [2018]
    Nyckelord :Barnets bästa; Barnkonventionen; Barnperspektiv; Barns medborgarskap; Hemlöshet; Hemlösa barnfamiljer; Socialtjänsten; children s citizenship; children s perspective; convention on the right of the child; homeless children; homelessness; social service; children s best;

    Sammanfattning : Detta är en kvalitativ studie om hur socialsekreterare arbetar med barnperspektivet i mötet med hemlösa barn. Genom fyra semi-strukturerade intervjuer med anställda på socialtjänstens boendeenhet undersöks hur handläggaren beskriver att hen arbetar med barnperspektivet utifrån delvis Barnkonventionen men även hur handläggaren tillgodoser barns rättigheter och medborgarskap. LÄS MER

  4. 4. Organisationsförändringar, psykisk hälsa, ålder, kön och anställningsform : En kvantitativ studie om samband och skillnader mellan svensk och spansk vårdpersonal inom äldreomsorgen

    Magister-uppsats, Umeå universitet/Institutionen för psykologi

    Författare :Annika Eriksson; [2018]
    Nyckelord :Organisationsförändringar; psykisk hälsa; äldreomsorg;

    Sammanfattning : Organisationsförändringar inom välfärdsorganisationer har blivit allt vanligare sedan finanskrisens början 2008. Denna uppsats var en del i ett större projekt mellan Umeå Universitet och Barcelona Universitet. LÄS MER

  5. 5. Står svensk klimatpolitik på (o)jämlika grunder? En intersektionell diskursanalys av Grön Infrastruktur.

    Kandidat-uppsats, Malmö universitet/Kultur och samhälle

    Författare :Annika Andersson; [2018]
    Nyckelord :diskursanalys; feminism; intersektionalitet; Grön Infrastruktur; klimatpolitik; maktstrukturer;

    Sammanfattning : Syftet med denna uppsats är att utifrån ett intersektionellt perspektiv samt en diskursanalytisk metod skapa förståelse för hur diskurser av maktstrukturer är synliga i svensk klimatpolitik. Det empiriska material som ligger till grund för studien utgår från den europeiska såväl som den svenska strategin för Grön Infrastruktur, samt Norrbottens handlingsplan för Grön Infrastruktur. LÄS MER