Sökning: "barn motorisk bedömning"

Visar resultat 1 - 5 av 6 uppsatser innehållade orden barn motorisk bedömning.

  1. 1. Developmental Coordination DisorderEffekt av uppgiftsorienterade interventioner (Task-oriented approach) på balans, koordination och nivå av fysisk aktivitet – en litteraturstudie

    Kandidat-uppsats, Uppsala universitet/Fysioterapi

    Författare :Carina Vikman; Maria Zvickell; [2022]
    Nyckelord :Developmental co-ordination disorder; balance; co-ordination; physical activity; task-oriented; intervention.;

    Sammanfattning : Bakgrund: Developmental Coordination Disorder (DCD) är en motorisk koordinationsstörning som uppstår i tidig ålder. Det är vanligt att barn med diagnosen DCD undviker fysisk aktivitet, lek och även svårt att klara kraven inom skolidrotten. LÄS MER

  3. 2. Ojämlik tillgång till motorisk bedömning för barn med cerebral pares.

    Master-uppsats, Umeå universitet/Avdelningen för fysioterapi

    Författare :Linnéa Hekne; [2021]
    Nyckelord :Equal care; early detection and diagnosis; early interventions; motor development; developmental surveillance; evidence-based assessment; delayed rehabilitation; Jämlik vård; tidig identifiering och diagnossättning; tidiga interventioner; motorisk utveckling; evidensbaserade bedömningsinstrument; försenad rehabilitering;

    Sammanfattning : Sammanfattning: Introduktion: Tidig upptäckt av cerebral pares (CP) möjliggör tidig behandling, när hjärnans plasticitet är bäst, vilket optimerar barnets utveckling. I Sverige erbjuds alla barn motoriska utvecklingsuppföljningar inom barnhälsovården (BHV). LÄS MER

  4. 3. Motoriska och kommunikativa utvecklingsavvikelser. : Barnhälsovårdssjuksköterskans bedömning, åtgärder och förutsättningar - en kvalitativ intervjustudie.

    Magister-uppsats, Uppsala universitet/Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

    Författare :Josefin Johansson; Emma Henriksson; [2018]
    Nyckelord :: Child Health Services; Motor Skill Disorders; Communication Disorders; Early Detection; Person-Centered Care; Health Promotion; Barnhälsovården; Motorisk utvecklingsavvikelse; Kommunikativ utvecklingsavvikelse; Tidig upptäckt; Personcentrerad vård; Hälsofrämjande;

    Sammanfattning : Bakgrund: Det förekommer skillnader avseende hur barnhälsovårdssjuksköterskor identifierar utvecklingsavvikelser, och det har sedan länge efterfrågats evidensbaserade, standardiserade metoder för upptäckt av kommunikativa och motoriska utvecklingsavvikelser. Syfte: Att undersöka hur motoriska och eller kommunikativa utvecklingsavvikelser för barn upp till och med 18 månader uppmärksammas inom barnhälsovården, vilka förutsättningar det finns för bedömningen, samt vilka åtgärder som vidtas vid utvecklingsavvikelser. LÄS MER

  5. 4. DYnamisk Motorisk TAlbedömning (DYMTA) – en referensstudie : Åldersgrupperna 4:0–4:11 år och 7:0–8:11 år

    Magister-uppsats, Uppsala universitet/Logopedi

    Författare :Louise Lundvall; Linda Smetana; [2015]
    Nyckelord :DYMTA; dynamisk motorisk talbedömning; verbal dyspraxi; talmotorik; talmotorisk utveckling; språk; fonologi; referensstudie;

    Sammanfattning : Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) är ett nyutvecklat test för diagnosticering av verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi är termen för barn som har en nedsättning i förmågan att viljemässigt programmera motoriken vid talproduktion. LÄS MER

  7. 5. 3- och 5-åringars resultat på Dynamisk Motorisk Talbedömning – DYMTA: En åldersjämförelse

    Magister-uppsats, Lunds universitet/Logopedi, foniatri och audiologi

    Författare :Mervi Harjuniemi; Lejla Malkic; [2014]
    Nyckelord :språk; bedömningsmaterial; talmotorisk utveckling; talmotorik; Medicine and Health Sciences;

    Sammanfattning : Föreliggande studie syftar till att undersöka talmotorisk förmåga hos svensktalande barn med typisk utveckling i åldrarna tre respektive fem år med testet Dynamisk Motorisk Talbedömning (DYMTA). DYMTA är uppdelat i två nivåer, A och B, i vilka barnets talmotoriska förmåga undersöks på ett dynamiskt sätt, för att få en uppfattning om vilken typ av stöd barnet behöver för att uppnå korrekt artikulation. LÄS MER