Sökning: "barns aktörskap"

Visar resultat 1 - 5 av 71 uppsatser innehållade orden barns aktörskap.

  1. 1. Förskoledemokrati i praktiken.

    Kandidat-uppsats, Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

    Författare :Caroline Hansson; Karin Göransson; [2024-02-27]
    Nyckelord :Förskola; Demokrati; Aktörskap; Didaktik; Pedagog; Barn;

    Sammanfattning : Syftet med den här studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan tar sig an demokratiuppdraget och hur det förmedlas till barnen. En utgångspunkt är att demokratiska värden inte kan stå för sig själv utan blir till genom mellanmänskliga relationer. LÄS MER

  2. 2. Närvarande möjliggörare eller begränsad helikopterlärare.

    Kandidat-uppsats, Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

    Författare :Madelene Engblom; Linn Mellbin Holmberg; [2024-02-21]
    Nyckelord :barns aktörskap; fritidshem; lärare i fritidshem; förhållningssätt; barndomssociologi; intervju och observation.;

    Sammanfattning : Fritidshemmet ska enligt ”Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet” (Lgr22, 2022, s.25) stimulera barnens utveckling och lärande samt erbjuda en meningsfull fritid. Barn behöver dels ges utrymme att vara sina egna aktörer med tillräckligt mycket fri tid och fri lek. LÄS MER

  3. 3. Passiv mottagare eller kompetent aktör? : En analys av barns aktörskap och inflytande i uppfostran första halvan av 1900-talet.

    Kandidat-uppsats, Linnéuniversitetet/Institutionen för kulturvetenskaper (KV)

    Författare :Stina Linder; [2024]
    Nyckelord :Aktörskap; uppfostran; fostringsuppdrag; barndom;

    Sammanfattning : The aim of this study was to study the portrayal of children’s agency in parenting literature in the first half of the 20th century. Questions this study asked was how the importance of agency was portrayed as well as how the authors portrayed education as it relates to the Swedish school system’s mission of nurturing. LÄS MER

  4. 4. Att lyssna in och ge tillbaka, och dela förundran tillsammans : En intervjustudie om förskollärares erfarenheter av att skapa fysiska miljöer utifrån barns inflytande

    Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Malmö universitet/Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS)

    Författare :Moa Johansson; Caroline Fridholm; [2024]
    Nyckelord :Children s view; children s agency; childhood sociological perspective; being becoming; the importance of the physical environment; influence; interest; curiosity; Reggio Emilia; Barnsyn; barns aktörskap; barndomssociologiskt perspektiv; being becoming; fysiska miljöns betydelse; inflytande; intresse; nyfikenhet; Reggio Emilia;

    Sammanfattning : Studiens syfte är att undersöka de erfarenheter förskollärare beskriver om skapandet av den fysiska miljön i förskolan utifrån barns intressen, nyfikenhet och undersökande i stunden. För att nå vårt valda syfte har vi utgått från följande frågeställningar: Vilka strategier använder förskollärare för att ge barnen inflytande över utformningen av den fysiska miljön i förskolan? Vilka utmaningar lyfter förskollärare att de möter i skapandet av fysiska miljöer i förskolan utifrån barns intresse och undersökande? Vi har valt att utgå från ett barndomssociologiskt perspektiv i studien, vilket inte enbart handlar om kunskapen om barn och barndom utan något som också bör förstås i relation till tid och rum. LÄS MER

  5. 5. VEM ÄGER RASTEN?

    Kandidat-uppsats, Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

    Författare :Lise-Lott Johåker; Sophia Zettergren; [2023-10-26]
    Nyckelord :Elevinflytande; delaktighet; infallsvinklar; rastverksamhet; makt; aktörskap;

    Sammanfattning : Många skolor arbetar idag med organiserad rastverksamhet. Trots det finns det inte något skrivet om detta i skolans styrdokument och det är upp till varje skola att utforma denna verksamhet på sitt eget sätt. LÄS MER