Sökning: "beskattning k3"

Visar resultat 1 - 5 av 9 uppsatser innehållade orden beskattning k3.

  1. 1. Leasingavtal utifrån IFRS 16 och K3 : En komparativ studie beträffande värdering, uppskjuten skatt och inkomstbeskattning

    Magister-uppsats, Högskolan i Borås/Akademin för textil, teknik och ekonomi

    Författare :Stina Mårtensson; Emelie Lund; [2021]
    Nyckelord :Leasing; IFRS 16; K3; income taxation; deferred tax; qualitative characteristics; stakeholders; Leasing; IFRS 16; K3; inkomstbeskattning; uppskjuten skatt; kvalitativa egenskaper; intressenter;

    Sammanfattning : Redovisningsmässigt klassificeras leasingavtal som operationella eller finansiella. Som ett alternativ till finansiering har operationella leasingavtal tillämpats frekvent av företag. Med anledning av att ett operationellt leasingavtal inte behöver redovisas i rapporten över finansiell ställning för leasetagare. LÄS MER

  3. 2. Intäktsredovisning : En jämförande studie mellan regelverken RFR 2 och K3

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Högskolan i Borås/Akademin för textil, teknik och ekonomi

    Författare :Daniella Dennerlund; Michaela Gulldén; [2018]
    Nyckelord :RFR 2; IFRS 15; revenue recognition; framework; recognition; control; positive accounting theory; stakeholder theory; modified stakeholder model; key performance indicators; solidity; debt to equity ratio; return on total capital; return on equity; dividends; corporate taxation; RFR 2; K3; IFRS 15; intäktsredovisning; regelverk; recognition; kontroll; positiv redovisningsteori; intressentteorin; modifierad intressentmodell; nyckeltal; soliditet; skuldsättningsgrad; räntabilitet på totalt kapital; räntabilitet på eget kapital; utdelning; bolagsskatt;

    Sammanfattning : Intäktsredovisning är av stor vikt för företag och bedöms i de flesta fall vara en av de största bokföringsposterna. Olika redovisningsmetoder kan ge upphov till olika utfall vilket kan påverka de intressenter som företaget interagerar med. LÄS MER

  4. 3. Hästen i redovisningen och i beskattningen : Klassificering och värdering av ridhästar i redovisningen och kravet vinstsyfte för beskattning av hästverksamheter

    Kandidat-uppsats, Linköpings universitet/Företagsekonomi; Linköpings universitet/Filosofiska fakulteten

    Författare :Ellinor Björk; Lina Johansson; [2016]
    Nyckelord :Klassificering; värdering; biologiska tillgångar; verkligt värde; ridhästar; vinstsyfte.;

    Sammanfattning : Bakgrund: Hästsektorn har ökat markant de senaste åren, varför redovisningsreglerna för klassificering och värdering av djurslaget ridhäst behöver ses över. Ridhästar är en komplex tillgång då värdet på olika ridhästar kan skilja väldigt markant. LÄS MER

  5. 4. Normernas karaktär i K2 och K3 : Är principbaserade normer förenliga medlegalitetsprincipen?

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Högskolan i Borås/Akademin för textil, teknik och ekonomi

    Författare :Emma Fors; Natalie Tälth; [2016]
    Nyckelord :Rule- and principle-based standards; K2; K3; K-regulations; generally accepted accounting principles; principle of legality; the relationship between accounting and taxation; analogy.; Regel- och principbaserade normer; K2; K3; K-regelverken; god redovisningssed; legalitetsprincipen; sambandet mellan redovisning och beskattning; analogi.;

    Sammanfattning : Principbaserade standarder ger vag vägledning om hur standarder ska följas och de lämnarstort utrymme för tolkning och bedömning. I inkomstskattelagens 14 kap. 2 § uttrycks det attresultatet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder samt att beskattningstidpunkten skafastställas i enlighet med god redovisningssed. LÄS MER

  7. 5. Är god redovisningssed fortfarande god sed?

    Kandidat-uppsats, Avdelningen för företagsekonomi

    Författare :Viktor Niklasson; Carl-Oscar Olofsson; [2013]
    Nyckelord :Viktor Niklasson; Carl-Oscar Olofsson; Fredrik Reinfeldt; ekonomi; redovisning; företagsekonomi; redovisningssed; god; sed; Handelshögskolan; vid; Karlstad; Universitet; Kandidat; uppsats; kandidatuppsats; c-uppstas; k-regelverken; k1; k2; k3; k4; BFN; bokföringsnämnden; förenkling; regelförenklingsarbetet; administrativa kostader; allmänna; råd; bindande; frivilliga; IASB; IFRS; SMES; SME:S; US GAAP; redovisning; rättvisande bild; makt; EU; USA; normgivningsmakt; normgivningskompetens; sambandet; redovisning; beskattning; praxisorienterad; normgivning; BFNAR; regeringen; regelrådet; regelverk; k-råden; industriell makt; regelförenklingsarbetet; regelförenkling; bryter; grundlagen; grundlagar; RF; ÅRL; BFN; FAR; internationalisering; harmonisering; FinForum; 2013; 2012; Grand Hotel; redovisningspraxis; internationella redovisningsnormer; bokföringsbrott; avvikelser; redovisnings; förändringar; balansräkning; resultaträkning; koncernredovisning; NJA; SOU; normgivningsprocessen; PWC; Ernst Young; Grant Thornton; revisionsbyråer; revision; regeringens; handlingsplan; regelförenklingsarbetet; Mikael Johnson; Bengt Bengtsson; Michaela Nilsson; Sten-Eric Ingblad; Dan Brännström; Annika Falkengren; Christina Libassi; Claes Janzon; Göran Anrell; Eva Törning; Ulf Selander; Thomas Engelbrektsson; Business; School; noterade; onoterade; bolag; småföretag; regelverken; tvingande; redovisningsområdet; statens; expertorgan;

    Sammanfattning : Sammanfattning Bokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. LÄS MER