Sökning: "diskurspsykologi"

Visar resultat 6 - 10 av 182 uppsatser innehållade ordet diskurspsykologi.

  1. 6. ”DET ÄR INGENTING EN VANLIG SVENSSON SKA HÅLLA PÅ MED” - En diskurspsykologisk analys av hur individer engagerade i utom-parlamentariska politiska rörelser förstår det politiska systemet

    Kandidat-uppsats, Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

    Författare :Pontus Paulin Hugo; [2022-05-02]
    Nyckelord :representativ demokrati; subpolitik; nya sociala rörelser; framing of political opportunities; diskurspsykologi;

    Sammanfattning : Syfte och frågeställningar: Arbetet syftar till att bidra med kunskap kring hur samhällsmedborgare förstår det politiska systemet i dagens Sverige, med utgångspunkt i debatten kring klimatomställning och hur utom-parlamentariska politiska rörelser som kan kopplas till den debatten tenderar rikta sina krav direkt mot den parlamentariska politiken. Forskningsfrågorna intresserar sig konkret för hur dessa individer upplever sina egna påverkansmöjligheter respektive den parlamentariska politikens handlingsförmåga. LÄS MER

  2. 7. Den sociala konstruktionen av ålder och kompetens i förskolan : En diskurspsykologisk analys av pedagogers porträtteringar av 1-3 åringars kompetens

    M1-uppsats, Stockholms universitet/Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

    Författare :Alice Lindström Pettersson; Emma Herstorp Rönn; [2022]
    Nyckelord :Children s competence; age; subject position; interpretation repertoire; discourse psychology; children s view; preschool; didactics; approach; education; Barns kompetens; ålder; subjektsposition; tolkningsrepertoar; diskurspsykologi; barnsyn; förskola; didaktik; förhållningssätt; utbildning;

    Sammanfattning : Syftet med denna studie är att identifiera sociala konstruktioner av 1-3 åringars ålder och kompetens, genom att analysera hur pedagoger porträtterar de yngsta barnen. Detta görs genom diskurspsykologisk analys av pedagogers uttalanden i samtal om omsorg och undervisning, utifrån studiens tre frågeställningar; Hur talar förskollärare och barnskötare om 1-3 åringars kompetens? Vad framställs som sanningar om 1-3 åringars kompetens? Vilja subjektspositioner tillskrivs 1-3 åringar? Diskurspsykologi har agerat som både epistemologisk och metodologisk utgångspunkt i denna studie. LÄS MER

  3. 8. Stor, liten eller lagom barngruppsstorlek? : En kvalitativ studie om förskollärares tolkningsrepertoarer om olika barngruppsstorlekar

    Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Högskolan i Halmstad/Akademin för lärande, humaniora och samhälle

    Författare :Arbiona Aradini; Jennifer Albertsson; [2022]
    Nyckelord :Barngruppsstorlek; Diskurspsykologi; Förskola; Förskollärare; Socialkonstruktionism och Tolkningsrepertoarer.;

    Sammanfattning : Det har länge debatterats om barngruppsstorlekar i såväl förskolan som i samhället. I förskolan är det förskollärare som ansvarar över att barns utveckling, lärande och omsorg bildar en helhet. LÄS MER

  4. 9. Flerspråkighet i förskolan : Förskollärares konstruktioner av modersmål och språkutveckling i förskolan

    Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Högskolan i Halmstad/Akademin för lärande, humaniora och samhälle

    Författare :Linnea Mellberg Ekenberg; Henrik Schlüter; [2022]
    Nyckelord :Diskursanalys; diskurspsykologi; flerspråkighet; förskollärare; modersmål; socialkonstruktionism; språkutveckling;

    Sammanfattning : Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskollärare konstruerar sitt arbete med språkutveckling, modersmål, barns lärande och utveckling i förskolans verksamhet. Studien har socialkonstruktionism som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. LÄS MER

  5. 10. I gränslandet mellan kvinnlig service och manlig IT : En diskurspsykologisk undersökning av svenska högskolebibliotekariers yrkesidentitet

    Kandidat-uppsats, Södertörns högskola/Biblioteks- och informationsvetenskap

    Författare :Iman Hadj-Mokhtar; Elliot Hovmöller; [2022]
    Nyckelord :Bibliotekarier; Högskolebibliotek; Yrkesidentitet; Genus; Diskurspsykologi;

    Sammanfattning : The aim of this study is to examine whether or not male and female academic librarians describe their professionalidentity differently from one another, and how they use a gender-based language in their descriptions. The study makes six semi structured qualitative interviews with three male and three female academic librarians, and the transcribed interviews are analysed using discourse psychology. LÄS MER