Sökning: "eu rätt labour"

Visar resultat 1 - 5 av 99 uppsatser innehållade orden eu rätt labour.

  1. 1. Lönetransparensdirektivet – är det nu vi får jämställda löner? En analys av lönetransparensdirektivet och dess potentiella påverkan på det svenska rättsläget om könsrelaterad lönediskriminering

    Kandidat-uppsats, Lunds universitet/Institutionen för handelsrätt

    Författare :Meral Nasufovska Zrmanjac; Helene Marion Holmgren; [2024]
    Nyckelord :lön; löneskillnader; könsrelaterad lönediskriminering; lönetransparensdirektivet; insyn; Law and Political Science;

    Sammanfattning : Könsrelaterade löneskillnader har försökt bekämpas på EU-nivå genom likalöneprincipen som stadgas i artikel 157 FEUF och är konkretiserad i Recastdirektivet. Bestämmelserna verkar inte vara tillräckliga för att eliminera problemet. LÄS MER

  3. 2. EU-arbetsrätten och den svenska modellen - Om utrymmet för kollektivavtalsfrihet i bemanningsbranschen

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Lunds universitet/Juridiska fakulteten; Lunds universitet/Juridiska institutionen

    Författare :Arvid Rosenlöf; [2023]
    Nyckelord :Arbetsrätt; EU-rätt; kollektivavtal; bemanningsarbete; EU-domstolen; Law and Political Science;

    Sammanfattning : Det har argumenterats för att den svenska arbetsmarknadsmodellen (den svenska modellen) och arbetsmarknadens parters ställning kan vara hotad till följd av EU-samarbetet och den utveckling som skett på arbetsrättens område. Redan vid det svenska inträdet i unionen betonades vikten av att modellen skulle vara ohotad och frågan om den svenska modellens ställning har diskuterats flitigt sedan dess. LÄS MER

  4. 3. Positiv särbehandling i svensk rätt - Granskad i ljuset av EU-rätten

    Kandidat-uppsats, Lunds universitet/Institutionen för handelsrätt

    Författare :Erica Dahlskog; Mia Lindbäck; [2023]
    Nyckelord :Positiv särbehandling; Diskrimineringsundantag; Likabehandling; Law and Political Science;

    Sammanfattning : Ett aktivt jämställdhetsarbete i Sverige är någonting som är ytterst aktuellt i samhället i stort idag, som har varit aktuellt tidigare och som är aktuellt fram till dess att jämställdhet är uppnått. I det samhälleliga jämställdhetsfrämjande arbetet innehar arbetsmarknaden en betydande roll för hur normstrukturen vad gäller exempelvis könsfördelning och därmed även hur maktbalansen könen emellan ser ut. LÄS MER

  5. 4. Lönetransparensdirektivet – blir det bra nu? En undersökning om lönetransparensdirektivets möjliga påverkan på den svenska modellen och den rättsliga prövningen vid lönediskriminering

    Kandidat-uppsats, Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

    Författare :Agnes Ulfvinger; [2023]
    Nyckelord :Arbetsrätt; Law and Political Science;

    Sammanfattning : Denna uppsats behandlar EU:s lönetransparensdirektiv och dess möjliga påverkan på den svenska arbetsmarknadsmodellen avseende kollektivavtal och lönebildning samt lönediskriminering och dess rättsliga prövning. Lönetransparensdirektivet antogs den 10 maj 2023 och den svenska utredningen kommer presenteras den 31 maj 2024. LÄS MER

  7. 5. Lönetransparensdirektivet - att hjälpa eller stjälpa svenskt jämställdhetsarbete? En rättsvetenskaplig undersökning av de rättsliga utmaningar i fråga om aktiva åtgärder, insyn och lönekartläggning som följer vid en implementering av direktivförslaget om lönetransparens

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

    Författare :Elsa Axelsson; [2023]
    Nyckelord :EU-rätt; EU law; arbetsrätt; labour law; jämställdhetsrätt; gender equality law; lönetransparensdirektiv; pay transparency directive; rättsvetenskap; law; löneskillnader; gender pay gap; könsdiskriminering; sex discrimination; Law and Political Science;

    Sammanfattning : Principen om lika lön för lika arbete för kvinnor och män har varit en del av EU-rätten sedan Romfördraget från 1975. Numera återfinns principen och förbudet mot diskriminering på grund av kön i såväl primär- som sekundärrätt. LÄS MER