Sökning: "feedback hattie"
Visar resultat 1 - 5 av
22 uppsatser innehållade orden feedback hattie.
-
Magister-uppsats, Jönköping University/Högskolan för lärande och kommunikation
Författare :Gabriella Claeson; [2023]
Nyckelord :skriftlig respons; formativ bedömning; litteraturanalys; svenskämnet; gymnasieskolan;
Sammanfattning :
Formativ respons kan vara ett kraftfullt redskap för att stärka lärandet. Responsens effekt påverkas bland annat av dess innehåll. Eftersom responsen är bortkastad tid för läraren om eleverna inte använder den, är det relevant att dels undersöka responsens innehåll, dels när och hur eleverna använder den. LÄS MER
-
-
Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Högskolan Dalarna/Institutionen för lärarutbildning
Författare :Elias Stål; [2023]
Nyckelord :Feedback; återkoppling; muntlig kommunikation; matematiska resonemang; matematik;
Sammanfattning :
Denna studie syftar till att undersöka hur muntlig feedback används inom matematikundervisning i årskurs 4–6 samt vilken inverkan den muntliga feedbacken har på elevernas matematiska resonemangsförmåga. Det har varit centralt i denna studie att jämföra vilken effekt den muntliga feedbacken har på elevernas resonemangsförmåga till följd av vilken feedbacknivå den riktas mot. LÄS MER
-
Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Högskolan Dalarna/Institutionen för lärarutbildning
Författare :Sabina Liljegren; [2023]
Nyckelord :Matematik; återkoppling; problemlösning; formativt arbetssätt; lösningsstrategier;
Sammanfattning :
Studien undersöker hur matematiklärare i årskurs 3 arbetar med problemlösning i undervisningen och hur de använder återkoppling för att utveckla elevernas matematikkunskaper. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där åtta lärare från tre olika skolor inom samma kommun deltog. LÄS MER
-
Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Karlstads universitet
Författare :Ellen Sundbäck; [2022]
Nyckelord :Digital tools; digital teaching materials; feedback; mathematics; teachers.; Digitala verktyg; digitala läromedel; återkoppling; matematik; lärare;
Sammanfattning :
As society becomes increasingly digital, it becomes clear that this is also reflected in school. The school's students become more familiar and have greater knowledge when it comes to digital tools, which leads to the school also being digitized more and more. LÄS MER
-
-
Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Malmö universitet/Institutionen för kultur, språk och medier (KSM)
Författare :Karina Wiebke Gehrke; [2022]
Nyckelord :formative assessment; learner autonomy; Self-Determination Theory; motivation; language studies; language learner autonomy; SDT; intrinsic motivation; extrinsic motivation; learning motivation; self-regulation; student motivation; modern languages; language learning; formative feedback; self-regulated learning; effective learning; task level; process level; self-regulation level; feedback; long-term goals; learning goals; high school eligibility; curriculum; primary school; language choice; multilingual society; result-oriented curriculum; learning system; language skills; curriculum in modern languages; upper secondary school; motivation difficulty; motivation problem; German; lack of motivation; planning phase; implementation phase; self-reflection phase; metacognition; metacognitive strategy; metacognitive process; thought process; visible learning; controlled learning; autonomous self-regulation; sense of autonomy; social values; personal values; self-regulation style; identified regulation; integrated regulation; SDT; work method; self-reflection; goal setting; learning activity; formative; Motivation im Unterricht; Lernermotivation; Autonomie; Fremdsprachenunterricht; Formative Diagnostik; Lernerautonomie; Lernmotivation; Selbstregulation; Autonomie; Schülermotivation; moderne Sprachen; Sprachenlernen; formative Beurteilung; formatives Feedback; selbstgesteuertes Lernen; effektives Lernen; Freude am Lernen; Aufgabenebene; Prozessebene; Selbstregulationsebene; Feedback; Lernziele; Lehrplan; Grundschule; mehrsprachige Gesellschaft; ergebnisorientierter Lehrplan; Lernsystem; Sprachkompetenz; Lehrplan in Moderne Sprachen; Sekundarstufe II; Motivationsschwierigkeit; Motivationsproblem; Fach Deutsch; DaF; Motivationsmangel; Planungsphase; Umsetzungsphase; Selbstreflexionsphase; Metakognition; metakognitive Strategien; metakognitiver Prozess; Denkprozess; sichtbares Lernen; intrinsische Motivation; extrinsische Motivation; kontrolliertes Lernen; autonome Selbstregulation; Autonomiegefühl; soziale Werte; persönliche Werte; Selbstregulationsstil; identifizierte Regulation; integrierte Regulation; SDT; Arbeitsmethode; Selbstreflexion; Zielsetzung; Lernaktivität; lärandemotivation; självreglering; autonomi; elevmotivation; moderna språk; språkinlärning; formativ bedömning; formativ återkoppling; självreglerande lärande; effektivt lärande; glädje i undervisning; uppgiftsnivå; processnivå; självregleringsnivå; återkoppling; långsiktiga mål; lärandemål; gymnasiebehörighet; läroplan; språkvalslektion; grundskola; språkval; flerspråkig samhälle; resultatorienterad; lärosystem; språkkunskap; kursplan i moderna språk; högstadiet; motivationssvårighet; motivationsproblematik; tyska; motivationsbrist; planeringsfas; genomförandefas; självreflektionsfas; metakognition; metakognitiv strategi; metakognitiv process; tankeprocess; synligt lärande; inneboende motivation; yttre motivation; kontrollerad; autonom självreglering; extrinsisk motivation; intrinsisk motivation; autonomikänsla; sociala värden; personliga värden; självregleringsstil; identifierad reglering; integrerad reglering; SDT; arbetsmetod; självreflektion; målsättning; inlärningsaktivitet; formativ;
Sammanfattning :
Onödiga språkvalsbyten i moderna språk kan anses vara resultat av motivationsbrist kopplat till intrycket att glädje i språkvalsstudier inte leder till gymnasiebehörighet. Denna studie ämnar undersöka och fördjupa kunskap om a) samband mellan självreglering och elevmotivation, samt b) samband mellan glädje och motivation. LÄS MER
-
