Sökning: "fenomenografisk äldre"
Visar resultat 1 - 5 av 33 uppsatser innehållade orden fenomenografisk äldre.
1. Ansvar och ledning utifrån Lpfö18. En fenomenografisk studie om rektorers uppfattningar av revideringen.
Kandidat-uppsats, Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärandeSammanfattning : Med anledning av den nya revideringen för förskolan (Lpfö 18) som trädde i kraft i juli 2019 önskade vi i maj 2021 undersöka hur den uppfattades några år senare. Det som särskilt intresserat oss är de nytillkomna skrivningarna gällande ansvar och ledning. Detta arbete består av en mindre empirisk studie. LÄS MER
2. Yngre barns möjlighet till inflytande : En kvalitativ studie om förskollärares åsikter
Kandidat-uppsats, Linnéuniversitetet/Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP)Sammanfattning : Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare främjar inflytandet för barn i åldern ett till tre år på förskolan. Eftersom inflytande i förskolan ofta sammankopplas med verbal förmåga blev det därmed intressant att undersöka hur de yngsta barnen får inflytande likväl som de äldre barnen. LÄS MER
3. Ett fritidshem för alla? - äldre elevers upplevelse av sin fritid.
Kandidat-uppsats, Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärandeSammanfattning : Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur elever i årskurs 3-4 upplever fritidshemmets verksamhet jämfört med att gå hem eller göra annat efter skoldagens slut. För att uppnå detta syfte har vi arbetat utefter följande frågeställningar: ● Hur beskriver elever sin fritid på fritidshemmet? ● Hur beskriver elever sin fritid utanför fritidshemmet? ● Vilka faktorer avgör huruvida elever vill fortsätta på fritidshemmet? För att besvara frågeställningarna har vi genomfört sex gruppintervjuer med sammanlagt arton elever i de aktuella årskurserna. LÄS MER
4. Eleverna fortsätter att utvecklas och de vill att fritids steppar upp och följer med!
Kandidat-uppsats, Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärandeSammanfattning : Syftet med denna studie är att identifiera orsaker till varför äldre elever slutar på fritidshemmet och därefter beskriva möjliga förbättringar inom fritidsverksamheten, som är nödvändiga att genomföra utifrån syftet att elever i åldrarna 10 - 12 år ska fortsätta gå på fritids. Studien syftar till att svara på tre frågeställningar vilket är Vilka anledningar finns det för att eleverna slutar på fritidshemmet utifrån elevernas perspektiv? Vilka potentiella fenomen påverkar att eleverna slutar på fritidshemmet utifrån fritidslärarnas perspektiv? Och till sist, Vilka förändringar inom fritidshemmet behöver genomföras utifrån de anledningar som lärarna och eleverna anger till varför elever slutar på fritidshemmet? Vi har intervjuat elever i åldrarna 10 – 12 år som inte längre är inskrivna på fritidshemmet samt utbildade fritidslärare som alla har arbetat inom yrket under flera år. LÄS MER
5. “Vad är ens dom här olika plupparna?” : En studie om elevers utvecklade förståelse kring en samhällsfråga med hjälp av ett plotdiagram
Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Stockholms universitet/Institutionen för ämnesdidaktikSammanfattning : I denna studie har elevers kunnande inom komplexa samhällsfrågor med hjälp av en visuell modell i form av ett plotdiagram undersökts. Studien undersökte även hur elevers resonemang i olika åldrar skiljer sig i frågan kring att föra kvalitativa resonemang. LÄS MER
