Avancerad sökning

Visar resultat 1 - 5 av 63 uppsatser som matchar ovanstående sökkriterier.

  1. 1. KRIMINELLAS REVANSCH I SAMHÄLLET : En kvalitativ studie av frivillighetsorganisationen KRIS arbete i samverkan med Kriminalvården

    Kandidat-uppsats, Malmö universitet/Institutionen för kriminologi (KR)

    Författare :Sara Elander; Tova Isaksson Génetay; [2023]
    Nyckelord :Community; Conventional lifestyle; Criminal lifestyle; Criminal s Revenge In Society; Correctional Service; Recidivism; Turning points; Gemenskap; Konform livsstil; Kriminell livsstil; Kriminalvården; Kriminellas Revansch I Samhället; Vändpunkter; Återfall i brott;

    Sammanfattning : Den första tiden efter frigivning beskrivs som kritisk gällande återfall i brott då det innebär hinder och svårigheter i att anpassa sig till en konform livsstil. När det gäller dessa hinder kan frivilligorganisationer bidra till att minska återfall i brott. LÄS MER

  3. 2. Berättelser av återfallsförbrytare : En kvalitativ studie om återfallsförbrytares upplevelser av faktorer som leder till återfall i brottslighet respektive återintegrering i samhället efter avtjänat fängelsestraff

    Kandidat-uppsats, Högskolan i Halmstad/Akademin för hälsa och välfärd

    Författare :Amanda Nilsson; Fanny Larsson; [2023]
    Nyckelord :recidivism; recidivist; reintegration; social work; correctional services; återfall; återintegrering; återfallsförbrytare; socialt arbete; kriminalvård;

    Sammanfattning : Höga nivåer av återfall i brottslighet och misslyckade återintegreringar efter avtjänadefängelsestraff är ett socialt problem i dagens samhälle. Syftet med studien är attundersöka erfarenheter och upplevelser hos män som avtjänat två eller flerfängelsestraff för att identifiera faktorer som leder till återfall i brott samt vilka faktorersom leder till återintegrering i samhället. LÄS MER

  4. 3. Det är också så här...Varför ska han komma till frivården? : Frivårdsinspektörers upplevelser i arbete med irreguljära migranter dömda för brott

    Master-uppsats, Malmö universitet/Institutionen för socialt arbete (SA)

    Författare :Karin Erixon; [2022]
    Nyckelord :borders; dilemma; exclusion; irregular migrant; probation inspector; prevent recidivism; reintegration; dilemman; exkludering; frivårdsinspektör; förebygga återfall i brott; gränser; irreguljär migrant; återintegrering.;

    Sammanfattning : Syftet med denna uppsats har varit att undersöka manifestationer av en exkluderande migrationslagstiftning i en inkluderande frivårdspraktik. Fokus har legat på frivårdsinspektörers egna upplevelser av möjligheter att utföra sitt uppdrag i relation till irreguljära migranter dömda för brott, samt de sätt på vilka man förhåller sig till svårigheter och dilemman i det praktiska arbetet. LÄS MER

  5. 4. Vägen ut – på särskilda villkor. En tydligare koppling mellan brott och villkorlig frigivning?

    Kandidat-uppsats, Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

    Författare :Emma Folkesson; [2022]
    Nyckelord :Straffrätt; Criminal law; Förvaltningsrätt; Administrative law; Villkorlig frigivning; Law and Political Science;

    Sammanfattning : According to Swedish law, criminal offenders sentenced to time in prison are generally released after serving two thirds of their sentences. Henceforth, this concept is referred to as parole, which is when a criminal is provisionally released from prison, provided that certain conditions are met. LÄS MER

  7. 5. Ideologiska och Postideologiska Trender i Svensk Kriminalpolitik : En kvalitativ ideologianalys av riksdagsdebatter rörande villkorlig frigivning

    Kandidat-uppsats, Karlstads universitet/Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013)

    Författare :Niklas Jakobsson; [2021]
    Nyckelord :Ideologi; Postideologi; Villkorlig frigivning; Kriminalpolitik;

    Sammanfattning : Denna studie fokuserar på spänningen mellan ideologiska- och postideologiska argument i riksdagsdebatter och dess effekter för en demokratisk debatt. Studien använder fyra riksdagsdebatter mellan 1980-talet till år 2021 för att redogöra om den svenska kriminalpolitiken rört sig från att vara ideologiskt dominerad till en postideologisk debatt eller vice versa. LÄS MER