Avancerad sökning

Hittade 3 uppsatser som matchar ovanstående sökkriterier.

  1. 1. Ne bis in idem : Uppfyller svensk processrätt de EU-rättsliga kraven avseende ne bis in idem-principen?

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Uppsala universitet/Juridiska institutionen

    Författare :Arvid Löfgren; [2021]
    Nyckelord :Ne bis in idem; EU-rätt; gärningsidentitet;

    Sammanfattning : Uppsatsen utreder om RB 30 kap 9 § uppfyller kraven i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna artikel 50 och Tillämpningskonventionen till Schengenavtalet artikel 54 avseende tre aspekter av ne bis in idem: kravet på slutgiltig prövning, kravet på straffrättslig karaktär samt kravet på samma gärningsidentitet. Svensk rätt har ej allmängiltiga kriterier för prövningars slutgiltighet men generellt är beslut som avslutar straffrättsliga förfaranden ej slutgiltigt förutom vid domstols dom. LÄS MER

  3. 2. Körkortsåterkallelse på grund av brott: Användandet av dubbla förfaranden och principen om ne bis in idem

    Kandidat-uppsats, Lunds universitet/Juridiska fakulteten; Lunds universitet/Juridiska institutionen

    Författare :Henric Gyllenram; [2014]
    Nyckelord :Europakonventionen; processrätt; straffrätt; förvaltningsrätt; ne bis in idem; körkortsåterkallelse; Law and Political Science;

    Sammanfattning : Den 11 juni 2013 kom Högsta domstolen efter ett avgörande i plenum fram till att rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott omfattar det svenska systemet med skattetillägg och påföljd för brott mot skattebrottslagen. Avgörandet väcker frågan om det i svensk rätt finns en liknande problematik på andra rättsområden. LÄS MER

  4. 3. Slutligt beslut om skattetillägg - hinder för prövning av åtal för skattebrott?

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Lunds universitet/Juridiska institutionen

    Författare :Josefine Engbom; [2011]
    Nyckelord :straffrätt; criminal law; Law and Political Science;

    Sammanfattning : När den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättig-heterna och grundläggande friheterna (EKMR) inkorporerades genom vanlig lag i svensk rätt, ville lagstiftaren inte att balansen mellan den lagstif-tande och den dömande makten skulle förskjutas. Huvudansvaret för fören-ligheten mellan EKMR och annan intern rätt föll därför på lagstiftaren, vilket manifesterades i grundlagen. LÄS MER