Sökning: "goodwillredovisning"

Visar resultat 1 - 5 av 17 uppsatser innehållade ordet goodwillredovisning.

  1. 1. IFRS och Goodwill-redovisning : En studie ur revisorns och koncernredovisarens perspektiv

    Kandidat-uppsats, Luleå tekniska universitet/Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

    Författare :Elin Jansson; Amanda Jonsson; [2017]
    Nyckelord :Goodwill; IFRS; manipulation; manipulationsrisk; goodwillredovisning; Revisor; Revision; beroende oberoende; koncernredovisare;

    Sammanfattning : I och med att redovisningsreglerna International Financial Reporting Standards (IFRS) infördes 2005 ändrades goodwillredovisningens hantering för de börsnoterade bolagen inom EU. Goodwill ska nu prövas årligen vilket medför en problematik kring värdering och bedömning av posten eftersom IFRS-regelverket lämnar utrymme till manipulationsrisk då egen tolkning krävs av standarderna. LÄS MER

  3. 2. Uppfattningen av den svenska redovisningstillsynen och tillsynens påverkan på goodwillredovisning

    Kandidat-uppsats, Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

    Författare :Alexander Brink; Christian Wang; [2015-01-27]
    Nyckelord :Goodwill; immateriella tillgångar; tillsyn; tillämpning; nedskrivning; intangible; asset; enforce; enforcement.;

    Sammanfattning : Bakgrund och problem: Efter införandet av IFRS 2005 har redovisning av goodwill visat sig vara ett problematiskt område rörande redovisning av förvärv och nedskrivningar. Studier har visat kopplingar till att tillsynen har inverkan på nedskrivningar. LÄS MER

  4. 3. Upplysningskrav beträffande nedskrivningstest : En komparativ studie av IAS 36 p. 134 mellan företag i Kina, Storbritannien och Tyskland

    Magister-uppsats, Högskolan i Borås/Institutionen Handels- och IT-högskolan

    Författare :Kasper Mortensen; Fredrik Torwald; [2014]
    Nyckelord :IAS 36 p; 134; IFRS; Goodwillredovisning; Nedskrivningstest; IAS 36 p; 134; IFRS; Goodwillredovisning; Nedskrivningstest; Rättvisande bild; kinesiskt GAAP och Redovisningstraditioner; Rättvisande bild; kinesiskt GAAP och Redovisningstraditioner;

    Sammanfattning : Syftet med internationella regelverk för redovisning, som reglerar redovisningspraxis ochrevision över landsgränser, är att uppnå harmonisering av redovisningsförfaranden världen över.Jämförbarhet mellan olika länders redovisning och ökad transparens i finansiella rapporter är dekvalitativa egenskaper som eftersträvas i sammanhanget. LÄS MER

  5. 4. Svenska revisorers uppfattning av goodwillredovisning enligt IFRS

    Kandidat-uppsats, Högskolan i Gävle/Avdelningen för ekonomi

    Författare :Elin Elmehagen; Tomas Friberg; [2014]
    Nyckelord :Goodwill; Goodwill Accounting; IFRS; Impairments; IAS; Sweden; Goodwill; Goodwillredovisning; IFRS; Nedskrivningar; IAS; Sverige;

    Sammanfattning : Abstrakt Titel: Svenska revisorers uppfattning av goodwillredovisning enligt IFRS Nivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Elin Elmehagen och Tomas Friberg Handledare: Jan Svanberg Datum: 2014- maj Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka svenska revisorers uppfattning av goodwillredovisning enligt internationella redovisningsstandarder, IFRS. Mer specifikt syftar studien till att undersöka huruvida svenska revisorer anser att det existerar ett manipulativt beteende vid goodwillredovisning enligt IFRS och vilka bakgrundsfaktorer som kan förklara revisorernas uppfattningar. LÄS MER

  7. 5. Goodwill : En framtida tillgång?

    Magister-uppsats, Högskolan i Borås/Institutionen Handels- och IT-högskolan

    Författare :Caroline Almenfors Wanna; Helen Dismark; [2014]
    Nyckelord :IFRS 3; IAS 36; goodwill; värdering; initialvärde; IFRS 3; IAS 36; goodwill; valuation; initial value; impairment; management self-interest; nedskrivning; egenintresse;

    Sammanfattning : Goodwill är ett kontroversiellt begrepp och har varit mycket omdiskuterat inom redovisningslitteraturen. På senare år har andelen redovisad goodwill ökat och blivit en betydande post i företagets balansräkningar. Enligt IFRS 3 ska anskaffad goodwill beräknas som skillnaden mellan köpeskillingen och identifierbara tillgångar och skulder. LÄS MER