Sökning: "handboll kommunikation"
Visar resultat 1 - 5 av 9 uppsatser innehållade orden handboll kommunikation.
1. Det är inte talangen som avgör, utan våra val : En kvalitativ studie om varför unga, talangfulla flickor slutar spela handboll i Sverige
Master-uppsats, Linnéuniversitetet/Institutionen för idrottsvetenskap (ID)Sammanfattning : De flesta elitidrottskarriärer har sin startgrop i föreningsidrotten och närmare 90 procent av alla barn och ungdomar i Sverige har någon gång under sin uppväxt varit medlemmar i en idrottsförening. För de flesta barn innebär föreningsidrotten en positiv miljö där alla barn och ungdomar ska få möjlighet att vara med och delta på lika villkor – tills de plötsligt inte får det längre. LÄS MER
2. Skillnader i självskattad kommunikation mellan dam- och herrhandbollsspelare samt dess korrelation till upplevd lagsammanhållning
Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskapSammanfattning : Syfte & Frågeställning Denna studie undersöker huruvida kommunikationen skiljer sig mellan dam- och herrhandbollsspelare (N=140, NDam=69, NHerr=71) samt om det finns några korrelationer mellan kommunikation och den upplevda sammanhållningen mellan handbollsspelare. Frågeställningarna som prövas är : 1) Finns det några skillnader mellan dam- och herrhandbollsspelare i hur deras interna kommunikation i laget upplevs? 2a) Finns det någon korrelation mellan den interna kommunikationen och sammanhållningen hos handbollsspelare? 2b) Om det finns en korrelation mellan kommunikationen och sammanhållningen, skiljer sig korrelationen mellan manliga och kvinnliga handbollsspelare? Metod Dataunderlaget i studien är framtaget genom en kvantitativ enkätstudie som är sammansatt av två validerade enkäter, Scale of Effective Communication in Team Sports – SECTS-2 och Group Environment Qusetionnaire – GEQ. LÄS MER
3. Taktik, tydlighet och tillit - en studie av timeouter i svensk elithandboll
Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Lunds universitet/Institutionen för psykologiSammanfattning : Studiens syfte var att nå en fördjupad förståelse av timeouter i handboll, hur de används och vad som kommuniceras. En fallstudie genomfördes med ett herrhandbollslag i den högsta divisionen i svensk handboll. LÄS MER
4. Framgångsfaktorer på nationella idrottsutbildningar inom handboll : en kvalitativ studie av elevernas utvecklingsmiljö ur ett handbollslärarperspektiv
Kandidat-uppsats, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskapSammanfattning : Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka vad handbollslärare som undervisar i specialidrott på nationella idrottsutbildningar (NIU) inom handboll anser om sin påverkan på elevernas utveckling. För att uppnå uppsatsens syfte har följande frågeställningar formulerats: Hur beskriver handbollslärarna utvecklingsmiljön på Sveriges NIUhandbollsgymnasium? På vilket sätt finns Henriksens omarbetade framgångsfaktorer representerade i elevernas utvecklingsmiljö? Metod Handbollslärarnas syn på elevernas utvecklingsmiljö undersöks med hjälp av en kvalitativ metod. LÄS MER
5. Coach-atlet relationen i lagidrotter : Kvinnliga atleters upplevelse av relationen med coachen och dess betydelse för prestationen
Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskapSammanfattning : Syfte och frågeställning Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga atleter i lagidrotter upplever relationen med coachen samt ta reda på atleternas upplevelse av relationens betydelse för prestationen. Följande frågeställning undersöktes “Hur upplever den kvinnliga atleten relationen med sin coach utifrån de fyra dimensionerna närhet, komplettering, samspel och engagemang (Jowett, 2007)?” och “Vilken betydelse har relationen med coachen för att den kvinnliga atleten ska kunna uppnå sin maximala prestation?” Metod En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med tio kvinnliga atleter från lagidrotter (fotboll, handboll, basket, innebandy, truppgymnastik och ishockey) i åldern 18-26 år, som spelar i högsta- eller näst högsta divisionen. LÄS MER
