Sökning: "husförhörslängder"

Visar resultat 1 - 5 av 7 uppsatser innehållade ordet husförhörslängder.

1. 1. Nils Bruces park på Krubbemölla

   Kandidat-uppsats, SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

   Författare :Magdalena Mononen Persson; [2024]
   Nyckelord :trädgård; park; grönt kulturarv; 1800-tal; trädgårdsväxter; allmogeträdgård; Christinehof; Krubbemölla; Krageholm; prästgårdsträdgård; Skåne; Vitaby; Andrarum; Piper; hejderidare; trädgårdsförening; trädgårdsmästare;

   Sammanfattning : Öster om Vitaby samhälle och söder om Vitaby kyrkby på Österlen, i en dalgång där Mölleån rinner fram, ligger en möllegård som heter Krubbemölla. Mellan åren 1858 och 1887 bodde arrendatorn Nils Bruce här. Han tillträdde 1858 när han pensionerades från sitt arbete som hejderidare vid Christinehof. LÄS MER

3. 2. Släkten följa släktens gång? : överlåtelser, familjestrategier och jordnaturer i Lilla Beddinge och Lilla Jordberga 1815-1915

   Kandidat-uppsats, Lunds universitet/Historia

   Författare :Erica Allison; [2021]
   Nyckelord :bonde; åbo; överlåtelser; jordnaturer; arv; byte; ägarskap; 1800-tal; 1900-tal; socialhistoria; familjestrategi; husförhörslängder; mantalslängder; History and Archaeology;

   Sammanfattning : I det här arbetet har överlåtelser i två byar, Lilla Beddinge och Lilla Jordberga i Trelleborgs kommun, undersökts. Undersökningen har utgått ifrån huvudsakligen husförhörslängder som material och överlåtelserna har sammanställts utifrån typ av överlåtelse; arv, konservering eller byte utom familjen. LÄS MER

4. 3. Bland hemmansägor och linskäkten  -en mikrohistorisk studie av försörjningsmöjligheterna i nordöstraHälsingland under sekelskiftet 1900

   Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Örebro universitet/Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

   Författare :Hanna Roos; [2021]
   Nyckelord :;

   Sammanfattning : Studiens syfte är att redogöra för vilka försörjningsmöjligheter det fanns på den hälsingländska landsbygden under 1890- till 1910-talet. Syftet besvaras utifrån frågeställningarna Hur försörjde sig människorna i Vattlång kring sekelskiftet 1900? och Vilka arbetsmöjligheter fanns det för kvinnor respektive män? Tidigare forskning kring försörjningsmöjligheter på landsbygden berör främst den tidigmoderna tiden vilket skapar ett behov av denna studie. LÄS MER

5. 4. Från Högsby till "Amerikat" : En studie om Högsby sockens Amerika-migration 1887-1888

   L3-uppsats, Linnéuniversitetet/Institutionen för kulturvetenskaper (KV)

   Författare :Anton Johnsson; [2018]
   Nyckelord :Migration; massemigration; Högsby; Amerika;

   Sammanfattning : The purpose of this essay is to describe Högsby parish’s emigration to North America during the years 1887-1888 and to compare it with Sweden's emigration. Emigrants' numbers, age, gender, civil status and occupational distribution are examined. LÄS MER

7. 5. De fattiga och överheten : En studie på fattigvården och dess understödstagare i Borgstena socken år 1854-1863

   Kandidat-uppsats, Sektionen för lärarutbildning (LUT); Sektionen för humaniora (HUM)

   Författare :Johan Päivärinta; [2014]
   Nyckelord :Borgstena; fattig; fattigvård; fattigvårdsstyrelse; fattigvårdsförordning;

   Sammanfattning : Denna uppsats handlar om fattigvården i Borgstena socken under 1854-1863 och syftar till att undersöka hur fattigvårdsorganisationen såg ut, vilka som bestämde i socken, vilka de fattiga var samt i vilken utsträckning vården svarade för gällande nationell fattigvårdsförordning. För att avhandla detta har källor i form av fattigvårdsstyrelseprotokoll, sockennämndprotokoll och husförhörslängder sammanställts och därefter kompletterats med hembygdsföreningen i Borgstenas framtagna sockenbok som gavs ut 2011. LÄS MER