Sökning: "image repair"

Visar resultat 1 - 5 av 62 uppsatser innehållade orden image repair.

  1. 1. Bubblan som sprack - Isabella Löwengrips kriskommunikation genom bloggen

    Kandidat-uppsats, Umeå universitet/Institutionen för kultur- och medievetenskaper; Umeå universitet/Institutionen för kultur- och medievetenskaper

    Författare :Emelie Sandberg Fransson; Petra Olgarsson; [2020]
    Nyckelord :Isabella Löwengrip; Image Repair Theory; Self-Presentation Theory; rhetoric textual analysis; crisis communication;

    Sammanfattning : The research conducted in The Bubble That Burst – Isabella Löwengrip’s Crisis Communication Through Blog Posts aims to answer how Isabella Löwengrip attempted to save both her and her companies images during a crisis in the fall of 2019. Benoit’s Image Repair Theory and Goffman’s Self-Presentation Theory were combined to create the framework of this study. LÄS MER

  2. 2. Förening i kris : En kvalitativ textanalys av ÖFK:s kriskommunikation efter ekobrottshärvan

    Kandidat-uppsats, Umeå universitet/Institutionen för kultur- och medievetenskaper; Umeå universitet/Institutionen för kultur- och medievetenskaper

    Författare :Andreas Nyman; Liiban Aadan; [2020]
    Nyckelord :​Crisis communication; image repair; SCCT; diversion; sports associations; Kriskommunikation; image repair; scct; skenmanöver; idrottsförening;

    Sammanfattning : The purpose of this case study is to examine the crisis response strategies and rhetorical tools Östersunds FK (ÖFK) used in their crisis communication during an economic-crime-crisis. To examine which response strategies ÖFK used to protect their image, Benoit's ​image repair theory (1997)​ supplemented with Bruce & Tahlia’s (2008) ​diversion ​and Coombs ​SCCT​ (2007), are crucial throughout this case study. LÄS MER

  3. 3. Att rädda sin image : En analys av Fredrik Virtanens kriskommunikation efter #metoo

    Kandidat-uppsats, Umeå universitet/Institutionen för kultur- och medievetenskaper

    Författare :Ebba Welin; [2020]
    Nyckelord :crisis communication; personal brand; image repair; qualitative text analysis; rhetorical analysis; #metoo;

    Sammanfattning : Several studies have been made on the crisis communication efforts made by politicians and athletes following a personal crisis, but few focus on the efforts made by other people of influence whose image and personal brand get hurt during a crisis. The aim of this study is to examine nine of Swedish journalist Fredrik Virtanen’s statements after he was accused of rape and sexual assault by several women during #metoo. LÄS MER

  4. 4. Hur flyger en utsatt organisation sig igenom en samhällskris?

    Kandidat-uppsats, Lunds universitet/Institutionen för strategisk kommunikation

    Författare :Felicia Röding Lindner; Sandra Bergholm; [2020]
    Nyckelord :Kriskommunikation; organisationskris; samhällskris; sociala medier; retorisk analys; SAS; Social Sciences;

    Sammanfattning : I december 2019 rapporterade Worlds Health Organization (WHO) om ett nytt virus som låg bakom flera stycken lunginflammationer i staden Wuhan i Kina. Inte långt senare konstaterade de kinesiska myndigheterna att det rörde sig om ett helt nytt luftvägsvirus som tillhör familjen coronavirus, så kallat COVID-19 (Doktor.se, 2020). LÄS MER

  5. 5. Allt är inte guld som glimmar : Kronan, kris och makt

    Kandidat-uppsats, Malmö universitet/Fakulteten för kultur och samhälle (KS); Malmö universitet/Fakulteten för kultur och samhälle (KS)

    Författare :Linnea Glans; Anna Olofsson; [2020]
    Nyckelord :symbolisk makt; soft power; image; monarki; kriskommunikation; kulturellt kapital;

    Sammanfattning : Hur kommunicerar en institution för att behålla sitt kulturella förtroende under kriser? Vi har genomfört en kvalitativ retorisk analys på det material som det brittiska kungahuset producerat på sina sociala medier under två kriser 2019. Tidigare studier av kungahus och likvärdiga institutioners kulturella maktposition i samhället har visat att allmänhetens uppfattning av institutionen i hög grad påverkas av institutionens förmåga att svara på kriser. LÄS MER